Hjärnfonden
Ge en gåva
Caroline Ingre, läkare och hjärnforskare

Caroline Ingre är läkare och forskar om ALS på Karolinska Institutet.

Hjärnforskaren som vill knäcka ALS-gåtan

Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera. Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om varför det finns hopp.

Hur kan din forskargrupps arbete hjälpa ALS-patienter?

– Idag finns inget enskilt prov som visar på en ALS-diagnos. Det innebär att många får vänta länge på rätt diagnos och då får de inte hjälp i tid. Det vill vi ändra på. Vi letar därför efter molekyler i kroppen, så kallade biomarkörer, som kan visa om någon har ALS. I förlängningen hoppas jag förstås att det också kan skynda på utvecklingen av nya behandlingar för olika former av ALS.

Ni gör en ovanligt omfattande studie, kan du berätta?

– Vi samlar in massor av data om alla ALS-patienter i hela Stockholmsregionen, exempelvis röntgenbilder, blodprover, vävnadsprover och familjehistoria. Sedan använder vi all denna information för att hitta samband och mönster som kan förklara varför patienten drabbades, men också hur sjukdomen sedan utvecklar sig.

Hur kan det leda till nya behandlingar av ALS?

– Jag tror att biomarkörer kommer att spela en viktig roll för att skynda på utvecklingen av nya behandlingsformer. Om vi ser att ”sjukdomsmolekylerna” sjunker tack vare ett visst preparat kan vi anta att det fungerar. När vi sedan har fått fram ett läkemedel blir det dessutom ännu viktigare med tidig diagnos, eftersom behandlingen måste sättas in innan ett stort antal nerver har hunnit förtvina.

Du verkar hoppfull?

– Ja, vårt arbete går bra och vi rör oss snabbt framåt. Jag tror att vi kan ha fått fram bra diagnos- och prognosverktyg redan om ett par år.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Det går inte att överskatta! Den här typen av hjärnforskning, som utgår från patienten, tycker jag att det behövs mer av. Jag tror att om vi skulle knäcka bara en del av ALS-gåtan, som länge verkade olöslig, så skulle det sporra många andra hjärnforskare.

Relaterat

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.
Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta