Hjärnfonden
Ge en gåva
Man i permobil i solnedgång.

Charlie Hägg levde ett aktivt liv med jobb och idrott innan han drabbades av ALS. Men det finns fortfarande mycket som skänker glädje i livet.

“Jag kommer alltid att välja livet, hur tufft det än må vara”

Trots en svår sjukdom, lyckas Charlie Hägg behålla sin positiva livssyn och se framåt. Han lever med ALS, amyotrofisk lateral skleros. Det är en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning. Här berättar han om vägen till diagnos och hur livet ser ut idag.

Berätta om din väg till diagnos.

– Jag har alltid varit väldigt aktiv, både jobbmässigt och inom fotboll som var mitt stora intresse. Första gången jag förstod att något var fel var på jobb, jag jobbade som elektriker och det hände ofta att jag tappade grejer, uppgifter som varit enkla började bli svåra. Jag hade inte alls samma känsla längre. Det var vänster tumme som inte hängde med längre.

Efter många månaders undersökningar så hamnade jag på neurologmottagningen för ännu fler tester. Under de månaderna så hade hela vänster arm blivit svagare. Jag kommer ihåg att när vi gjorde armhävningar på fotbollsträningen så fick jag ta nästan all min tyngd med högra arm. Det var då jag började förstå att det var ALS det handlade om. Detta var i juli 2014, och efter min semester från jobbet så fick jag sjukskriva mig för det gick inte längre att utföra jobbet på ett säkert sätt. Jag blev svagare i vänster ben, började halta, ramlade oftare och oftare. Allt gick väldigt fort första året.

Efter undersökningarna på neurologen visade det sig att jag hade ALS. I oktober 2014 fick jag första beskedet och ett andra utlåtande i december som visade samma sak.

Charlie med sin sambo
Charlie Hägg med blivande sambon.

Hur kändes det att få ALS-diagnosen?

– Det var såklart fruktansvärt, men på något sätt visste jag redan och var lite förberedd, om man nu kan vara det. Det absolut värsta är vad sjukdomen gör med dem man har närmast. Allas världar rasar, det blir emotionellt kaos.

Hur mår du idag?

– Jag mår väldigt bra om man ser på hur situationen ser ut. Operationen av tracken* för 1,5 år sedan förändrade verkligen mitt liv helt. Innan den hade jag panikångestattacker och extrem dödsångest nästan varje dag för att jag inte kunde syresätta mig tillräckligt. Operationen är det absolut bästa beslut jag gjort i hela mitt liv, och det var ett enkelt sådant. Jag kommer alltid att välja livet, hur tufft det än må vara stundvis. Jag har hittat kärleken och är väldigt lycklig!

Du verkar bra på att ta tillvara på livet trots en svår sjukdom. Hur gör du?

– Varje dag försöker jag leva. Om så det blir att jag får ligga i sängen hela dagen för att jag har ont, eller om jag har en riktigt bra dag och är uppe och ute i permobilen hela dagen, så lever jag. Jag är så tacksam för att jag får det.

Det gäller att hela tiden blicka framåt och tro på framtiden, men även att gilla läget. Det blir inte bättre för att man gräver ner sig i sina begränsningar. Visst, vissa dagar måste man få göra det, så länge man sen biter ihop och ser det man faktiskt har. Att fortsätta utmana sig själv är också en väldigt viktig sak för mig.

Vad hoppas du på för framtiden?

– Hoppas och tror på en väldigt lång framtid. Vi har precis köpt hus och ska förverkliga den drömmen. I november blir vi sambor, och jag längtar obegripligt mycket.
Sen hoppas jag på att kunna komma iväg på en längre resa nästa år, utflykter, massa mysiga stunder med vänner och familj, och en stabilare assistans.

Den här sommaren är speciell på grund av corona. Har du några sommarplaner?

– Vi har tyvärr fått ställa in våra planer då vi inte vill utsätta mig för några onödiga risker. Vi hade bokat semesterhus i Danmark och planerat väldigt mycket, men det får bli längre fram. Nu blir det istället att försöka göra det bästa av det på hemmaplan. Det är bara att njuta!

* Tracken = trakeostomi, så kallat strupsnitt, är ett operativt ingrepp som innebär att man gör en öppning på halsens framsida för att skapa fri luftväg.

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta