Hjärnfonden
Ge en gåva
Christer Betsholzt

Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet.

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Hur hänger blodkärl och Alzheimer ihop?

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Vår hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen. Det undersöker vi nu genom att jämföra hjärnans blodkärl hos friska möss med dem i Alzheimersjuka hjärnor. Till vår hjälp har vi både vävnadsprover från avlidna människor och så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan vi se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

Det här är ett ganska outforskat område, vad kan ert arbete leda till?

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade “molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Tanken är att de här kartorna sedan kan göra stor nytta i framtida experiment och för att få nya idéer.

Ni har redan gjort vissa framsteg. Kan du berätta?

– Enkelt uttryckt så har vi lyckats förbättra våra grundförutsättningar. Vi har fått fram en optimal typ av Alzheimermus och även förbättrat våra molekylära metoder. Det innebär att vi kommer att kunna dra tydligare slutsatser om hur blodkärlen påverkas av Alzheimer, så jag är väldigt nöjd och hoppfull.

Ditt team har också gjort ett oväntat covid-19-fynd?

– Ja, det var inget vi hade planerat, men vi upptäckte att en typ av celler i hjärnans blodkärl tycks vara extra mottagliga för coronaviruset. Därför ska vi nu undersöka om Alzheimerpåverkade kärl gör hjärnan mer mottaglig för coronaviruset och om det kan leda till förvärrade hjärnskador hos covid-19 patienter som samtidigt har tidig Alzheimer.

Hur viktigt har det särskilda bidraget från Hjärnfonden varit?

– Det har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att utforska vägar vi annars inte hade gått. Och det är då de oväntade upptäckterna kan komma – som med coronaviruset!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hjärnfondens (The Swedish Brain Foundation’s) Alzheimer Symposium

70 miljoner till Alzheimer – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till Alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta