Hjärnfonden uppvaktar socialminister Hallengren för samtal om självmord bland unga

168 barn och unga tog sina liv 2019. Statistiken visar att arbetet går för långsamt och Hjärnfonden vill att politikerna gör verklighet av nollvisionen och avsätter de resurser som krävs.

– Vårt budskap till Lena Hallengren är att det krävs nationell samordning, mer forskning och fler samhällsinsatser för självmordsprevention. Vi har inte tid och vänta utan vill se fler initiativ till samling och samordning på nationell nivå. Ledarskap behövs från regeringen och ansvariga myndigheter, att prata om problemet och uppmuntra regionerna, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

16 500 namnunderskrifter och 168 ljus

I maj gick Hjärnfonden ut i sociala media med en uppmaning att skriva på ett upprop till socialministern för att göra verklighet av nollvisionen. Det genererade ett stort engagemang och drygt 16 500 namnunderskrifter har samlats in och även många inlägg och starka vittnesmål från anhöriga. Den 22 oktober överlämnades namnunderskrifterna tillsammans med 168 ljus till Lena Hallengren. Ljusen symboliserar minnet av de 168 unga som tog livet av sig förra året.

Psykisk ohälsa är en av de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid. En ökning av antalet självmord i åldersgruppen 15 – 24 år har pågått i Sverige sedan 1994.

– Vi vet att dödstalen går att få ner med förebyggande insatser. Det faktiska arbetet med att förebygga suicid och implementera olika förebyggande insatser ska ske på regional nivå och i kommunerna. Det behövs ett samlat grepp – fler samhällsinsatser där både skolan, vården och samhället samverkar bättre i preventivt syfte för att nå nollvisionen mot självmord. säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

Psykisk ohälsa på schemat

Hjärnfonden står bakom nollvisionens innehåll och välkomnar regeringens initiativ till att förtydliga en strategi. En speciellt viktig fråga är att snabbt få ett regelverk på plats som möjliggör händelseanalyser vid självmord. Man behöver lära av det som har skett för att kunna förebygga liknande saker inträffar igen.

Ett sådant regelverk saknas idag och behövs. Skolan skulle till exempel kunna bidra genom att införa psykisk hälsa på schemat. Det skulle kunna bidra till ökad kunskap om preventivt beteende och ger fler möjlighet att upptäcka riskbeteenden i tid.