Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Kan du berätta mer om de relativt okända astrocyterna?

– Enligt vad vi vet idag arbetar de främst med att styra hur nervceller ska signalera till varandra samt att förse nervceller med näring och rensa upp i deras närmiljö. Jag brukar säga att astrocyter är hjärnans hjärna. Och jag tror att mycket hjärnforskning har misslyckats för att vi har vetat för lite om det här systemet.

Vilken roll spelar de här speciella cellerna vid stroke?

– När nervceller skadas, exempelvis efter en stroke, aktiveras astrocyterna. De inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Den här reaktionen kan dock bli för kraftfull och bidra till ärrbildning i hjärnan, vilket kan hindra nybildning av kopplingar mellan nervceller och därmed stå i vägen för återhämtningen. Samtidigt är astrocyterna mycket viktiga för själva återhämtningen, eftersom de spelar en avgörande roll för hjärnans förmåga att kompensera för döda nervceller.

Hur kan de här kunskaperna leda till nya behandlingsformer?

– Våra forskningsdata tyder på att astrocyter kan vara nyckeln till framtidens strokebehandlingar. Vi tror att det går att ta kontroll över dem på molekylär nivå och optimera deras reaktioner, både för att skydda hjärnan i det akuta skedet och, framför allt, för att förbättra återhämtningen på lång sikt. Men även om jag tycker att vi har kommit väldigt långt i vår forskning så återstår mycket arbete.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Idag är det stor brist på behandlingsmetoder vid stroke. Varje krona är extremt uppskattad, eftersom strokeforskningen är underfinansierad. Inte minst behövs det mer pengar till den här typen av experimentella studier, som är det enda sättet att få fram ny kunskap som kan leda till nya effektiva läkemedel.