Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater forskar om epilepsi vid Karolinska Institutet.
Olafur Sveinsson undersöker riskfaktorer för att dö i epilepsi
Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.
Namn: Olafur Sveinsson
Universitet: Karolinska institutet i samarbete med Karolinska universitetssjukhus
Hemort: Kommer från Reykjavik, Island
Forskningsområde: Mortalitet vid epilepsi: dödsorsaker, riskfaktorer och potentiell prevention med fokus på suicid och plötslig oväntad död (SUDEP)
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Den förväntade livslängden är förkortad för personer med epilepsi. Mortaliteten (dödligheten) har uppskattats till 2–3 gånger högre än förväntat. En betydande del av den förhöjda mortaliteten är på grund av plötslig oväntad död (SUDEP) och självmord. SUDEP har uppskattats vara den nästa främsta (efter stroke) orsaken till förlorade livsår bland neurologiska sjukdomar. Jag undersöker riskfaktorer och potentiell prevention för ovannämnda dödsorsaker.
Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer med epilepsi?
Projektet förväntas generera ny kunskap som direkt kan tillämpas på handläggning av alla personer med epilepsi. Det gäller såväl individuell information om risker som strategier för att reducera risk för epilepsirelaterad död. Överdödligheten förväntas minska genom att resultat används i klinisk praxis och högriskpatienter delges en intensivare och mer anpassad behandling.
Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Det är att kunna inhämta tillräckligt mycket kvalitetsinformation så att analyserna och slutsatserna blir bra.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Hjärnan är för mig uppenbart det mest intressanta organet och styr det mesta. Som neurolog är det underbart att kunna lokalisera orsaken till sjukdomen i hjärnan efter endast anamnes (patientens sjukdomshistoria) och undersökning.
Vad är din drivkraft som forskare?
Det är att kunna generera kunskap som kan hjälpa mina och andras patienter.
