Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression
Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
Name: Mikael Tiger
Universitet: Karolinska Institutet
Kommer ifrån: Stockholm, Sverige
Forskningsområde: Psykiatri
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Jag forskar på serotoninsystemet vid behandling av depression och i detta projekt ställer jag i första hand två frågor: Vilka blir hjälpta av vilken antidepressiv behandling? Hur verkar behandlingar mot depression?
Vår forskargrupp har lång erfarenhet av att mäta olika serotoninreceptorer i hjärnan med positronemissionstomografi (PET). Serotoninreceptor1B (5-HT1B) är särskilt intressant vid depression, där man har uppmätt låga nivåer i hjärnan hos deprimerade i tidigare studier.
Kan behandling mot depression normalisera 5-HT1B-receptornivåerna i hjärnan?
I första delprojektet undersöker vi hur selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) påverkar mängden 5-HT1B-receptorer. SSRI är förstahandsval vid behandling av depression. SSRI höjer serotonin-nivåerna snabbt, medan det tar flera veckor innan den antidepressiva effekten blir märkbar. Förmedlas den antidepressiva effekten av SSRI via 5-HT1B-receptorer?
I andra delprojektet undersöker vi hur elbehandling, en effektiv och beprövad behandling mot depression, påverkar mängden 5-HT1B-receptorer i hjärnan. I tredje delprojektet undersöker vi hur ketamin, som hjälper snabbt mot depression, påverkar 5-HT1B-receptornivåerna i hjärnan.
Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av depression?
Min forskning kommer att undersöka hur olika behandlingar mot depression påverkar 5-HT1B-receptorn. Det kan främja utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel riktade mot den receptorn. Sedan undersöker jag också en rad responsmarkörer som kan förutsäga vilka förutsättningar en patient har att bli hjälpt av SSRI mot depression. Det saknas idag bra sätt att på förhand kunna avgöra hur väl SSRI kommer att hjälpa. Väl fungerande responsmarkörer kan vägleda val av behandling, så att den som har låg sannolikhet att bli hjälpt av SSRI istället kan få någon annan behandling mot depression.
Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Största utmaningen är att förstå hur hjärnan påverkas av depression. Dessutom är definitionen av depression spretig och ospecifik, vilket gör att flera olika tillstånd kan rymmas inom samma definition.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Jag har alltid fascinerats av hjärnan, som ett organ som påverkar vilka vi är och hur vi fungerar. Sedan är jag intresserad av hur hjärnan påverkas av depression, ett tillstånd förknippat med ett stort lidande, där själva lusten att leva kan vara påverkad.
Vad är din drivkraft som forskare?
Många av de som är deprimerade blir inte hjälpt av de behandlingar vi har idag. Min drivkraft har från början varit att sträva efter att så många som möjligt av de som har drabbats av depression ska bli återställda. Jag vill också bidra till att vi förstår så mycket som möjligt av hur depression och dess behandling påverkar hjärnan. Dels för att se till att de deprimerade får så bra hjälp som möjligt, men också för att den ökade kunskapen om depression och dess behandling leder till en minskad stigmatisering av sjukdomen.
