Hjärnfonden
Ge en gåva
Provrör med blod

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

Ungefär 20 procent av dem som har fått diagnosen Alzheimer visar sig  senare ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom. I dag diagnosticeras Alzheimer genom att göra en minnesutredning  att mäta proteinerna tau och beta-amyloid med ryggvätskeprov eller PET kameraundersökning. På senare tid har forskarna utvecklat tester för biomarkörer i blodprov vid Alzheimer, alltså de molekyler som är viktiga vid sjukdomsutvecklingen.

Nu har forskare i Lund och Göteborg tagit fram en kombination av relativt enkla tester som  kan användas för tidig och säker diagnostik av Alzheimer. Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter i the Swedish BioFINDER Study och resultaten bekräftades i en nordamerikansk studie med 543 personer.

En kombination av ett enkelt blodprov (där man mätte en variant av proteinet tau och en riskgen för Alzheimer) samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla Alzheimer inom fyra år.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla Alzheimer inom 4 års tid, säger  Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Studien publicerades i Nature Medicin den 24 maj.

Hjärnfonden är en finansiär av forskningen. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta