Hjärnfonden
Ge en gåva
Provrör med blod

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

Ungefär 20 procent av dem som har fått diagnosen Alzheimer visar sig  senare ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom. I dag diagnosticeras Alzheimer genom att göra en minnesutredning  att mäta proteinerna tau och beta-amyloid med ryggvätskeprov eller PET kameraundersökning. På senare tid har forskarna utvecklat tester för biomarkörer i blodprov vid Alzheimer, alltså de molekyler som är viktiga vid sjukdomsutvecklingen.

Nu har forskare i Lund och Göteborg tagit fram en kombination av relativt enkla tester som  kan användas för tidig och säker diagnostik av Alzheimer. Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter i the Swedish BioFINDER Study och resultaten bekräftades i en nordamerikansk studie med 543 personer.

En kombination av ett enkelt blodprov (där man mätte en variant av proteinet tau och en riskgen för Alzheimer) samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla Alzheimer inom fyra år.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla Alzheimer inom 4 års tid, säger  Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Studien publicerades i Nature Medicin den 24 maj.

Hjärnfonden är en finansiär av forskningen. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta