Hjärnfonden
Ge en gåva
Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom.

Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

För att bota Alzheimerhjärnan måste vi kunna se in i den

Kampen mot Alzheimers sjukdom har medvind just nu, men det finns hinder kvar på vägen. I jakten på nya läkemedel behövs det bättre metoder för att följa vad som händer i hjärnan. Stina Syvänen leder en forskargrupp som ligger i framkant inom detta område. Läs om hur deras arbete kan bana väg för nya behandlingar – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

I våras godkände det amerikanska läkemedelsverket världens första behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Det är ett viktigt steg framåt, men godkännandet är preliminärt i väntan på bättre data – och läkemedlet kommer oavsett inte att kunna hjälpa alla. Med andra ord behövs det ytterligare framsteg!

Tack och lov finns det flera intressanta behandlingar på gång. En avgörande faktor för det är att Alzheimerforskarna har fått allt bättre verktygslådor för att studera sjukdomsmekanismerna på molekylär nivå i hjärnan.

Kemiska processer i Alzheimerhjärnan

För att kunna vara säkra på om ett potentiellt läkemedel fungerar måste vi se hur det påverkar nervcellerna och deras omgivning. Jag och min forskargrupp arbetar nu på att ta fram ännu bättre metoder för att se in i Alzheimerhjärnan.
Till vår hjälp använder vi en avbildningsteknik som heter PET, som kan kartlägga enskilda kemiska processer. Det krävs dock mycket arbete i laboratoriet för att utveckla tekniken, men än så länge ser våra resultat mycket lovande ut. Därför hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta.

Den kemiska process i hjärnan som vi vill kartlägga är den som i dag anses spela huvudrollen vid Alzheimers sjukdom. Det är denna skadliga process som de flesta lovande läkemedelskandidater vill stoppa. Tyvärr är det fortfarande svårt, dyrt och tidskrävande att göra kliniska tester på nya behandlingar.

Alzheimer behöver angripas på flera sätt

Vår metod skulle både kunna göra det enklare att mäta effekterna av läkemedel och ge oss tydligare svar, vilket kan skynda på utvecklingen. På vägen dit är varje krona viktig.

Utan stödet från Hjärnfonden hade vi inte alls kommit lika långt som i dag. Till exempel har vi även fått möjlighet att studera andra delar av sjukdomsprocessen, vilket vi tror är viktigt – denna komplexa sjukdom måste troligen angripas från flera håll samtidigt.

Ju bättre vi blir på att se in i och förstå Alzheimerhjärnan, desto snabbare kan nya behandlingar bli verklighet. Var med oss och rädda liv genom att ge en gåva i dag!

Stina Syvänen
Docent, Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta