Hjärnfonden
Ge en gåva
Frank och Annis i New York

Kärlek i skuggan av Alzheimers sjukdom

Frank och Annis träffades förhållandevis sent i livet, men då sa det verkligen klick. Inom bara ett år hade de flyttat ihop. Livet tillsammans var så bra att de brukade fråga sig om det går att vara så här lyckliga, ”något dåligt måste väl hända snart”. Tyvärr blev det så – Alzheimers sjukdom krossade deras drömmar. Läs Annis egen berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen

Det var Frank själv som kände att något inte stämde. Han jobbade som matros och märkte att kroppen inte riktigt lydde, till exempel när han skulle slå knopar. Han gick till vårdcentralen och en utredning tog vid. Under den tiden hann även jag märka att Frank hade förändrats. När vi var i New York – för att gifta oss – var det plötsligt jag, med uselt lokalsinne, som fick peka ut vägen.

Bara några veckor efter bröllopet besökte vi minneskliniken. Läkaren sa att Frank skulle sjukskriva sig direkt, det rådde ingen tvekan om att han hade drabbats av Alzheimers sjukdom. Trots att jag hade haft mina misstankar kom beskedet som en chock, jag bara grät. Frank tog det med lugn. Nu har det gått två år sedan Frank fick sin diagnos och han har blivit mycket sämre.

I dag klarar han nästan inte av någonting – han behöver hjälp med allt från att klä på sig och klippa naglarna till att sätta på film och boka läkarbesök. Dessutom har han svårt att ta egna initiativ. Jag behöver se till att han aktiverar sig, till exempel att ta den korta dagliga promenad han fortfarande klarar själv. Jag är faktiskt helt slut, eftersom jag också jobbar heltid och inte har haft en ledig kväll på två år. Alzheimer är verkligen en hemsk sjukdom även för oss anhöriga.

Det värsta av allt är nog att Frank är medveten om vad som händer och vet hur det kommer att sluta. Han är väldigt ledsen över det. Vi skulle ju bli gamla tillsammans och bo på landet under sommarhalvåret. Frank är bara 61 år och jag är ännu yngre, så det kommer aldrig att hända.

Trots att det är för sent att hjälpa Frank drömmer jag om att det ska komma ett effektivt Alzheimerläkemedel. Ingen ska behöva uppleva denna vidriga sjukdom! Det behövs nya genombrott för att vi ska kunna besegra Alzheimer. Därför hoppas jag att du vill stödja hjärnforskningen med en gåva redan i dag.
 

 

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta