Hjärnfonden
Ge en gåva
Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Ni hoppas kunna förebygga Alzheimers sjukdom. Hur?

– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I bästa fall kan detta leda till ett läkemedel som hindrar sjukdomen från att bryta ut.
För att det ska fungera behövs också bättre screeningmetoder, vilket är ytterligare en anledning till att stödja hjärnforskningen.

För två år sedan publicerade ni en uppmärksammad artikel om Alzheimer. Vad har hänt sedan dess?

– I artikeln visade vi att vårt protein, i djurstudier, förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Något som gav extra uppmärksamhet var att vi lyckades med detta helt utan biverkningar. Det är en erkänt stor utmaning vid framtagandet av Alzheimerbehandlingar. Sedan dess har vi fortsatt att förfina vår metod, till exempel försöker vi öka vårt proteins förmåga att ta sig in i hjärnan.

Ert arbete har också lett in på intressanta stickspår?

– Ja, det finns ju flera olika sjukdomar som är kopplade till plackbildning i hjärnan. Nu arbetar vi med att rikta in våra ”infångarproteiner” även på de ämnen som ligger bakom frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom. Det ser mycket lovande ut. Det kan låta enkelt, men har krävt ett mycket stort tekniskt utvecklingsarbete – som Hjärnfondens givare har varit med och gjort möjligt.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt instrumentalt, också som kvalitetsmarkör inför andra bidragsgivare. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.
 

 

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta