Malin Silverå Ejneby är en av Hjärnfondens stipendiater vid Linköpings universitet. Hennes forskningsprojekt syftar till att förstå vilken roll styrkan i nervimpulser har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller
Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi
Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.
Namn: Malin Silverå Ejneby
Universitet: Linköpings Universitet
Hemort: Oskarshamn
Forskningsområde: Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
Nervimpulser, eller så kallade aktionspotentialer, är elektiska signaler som skickas då en nervcell ska kommunicera med andra celler. Synapser kallas de strukturer där den elektriska signalen sedan kemiskt överförs till en annan nervcell. Styrkan, det vill säga hur väl dom överför signalerna, hos synapserna kan öka eller minska beroende på tidigare aktivitet i nervcellen. Hjärnans kopplingar ändras på så sätt ständigt när vi får nya sinnesintryck eller lär oss nya saker, men förändringar i den synaptiska styrkan kan också potentiellt leda till sjukdomar så som epilepsi.
Det här projektet syftar till att förstå vilken roll en ökad synaptisk styrka har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller inbäddade i ett nätverk av många nervceller.
Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av epilepsi?
En detaljerad matematisk modell som beskriver den synaptiska förstärkningen, inbäddad i ett nätverk av många nervceller, kan vara till stor hjälp i framtiden. Dessa modeller har potential att öka förståelsen för hjärnans funktioner, för sjukdomar så som epilepsi, men också hjälpa oss att hitta nya läkemedelsmål, och inspirera till utveckling av nya läkemedel.
Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
Hjärnan är ett komplext och komplicerat biologiska system och en stor utmaning att förstå sig på. Det är inte heller alltid lätt att göra experiment och testa och undersöka flera saker samtidigt, vilket matematiska modeller kan möjliggöra.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
Hjärnan är så spännande, samtidigt som forskningen går snabbt framåt så är det så mycket vi inte förstår ännu. Redan innan jag blev forskare var jag fascinerad av hur nervcellerna kan skicka information till varandra, och vad som händer när signalerna inte skickas som dom ska. Nu som forskare kan jag också försöka lista ut hur vi kan reglera signalerna om något går fel.
Vad är din drivkraft som forskare?
Helt klart min nyfikenhet. Jag gillar att få lösa kluriga saker och få möjligheten att förstå hjärnan och vårt nervsystem bättre.
Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium
