Hjärnfonden
Ge en gåva
Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Jag och min forskargrupp har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. För två år sedan publicerade vi våra första fynd, vilket fick ett enormt genomslag i forskarvärlden.

I laboratorieförsök kunde vi nämligen visa att vårt protein förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Dessutom utan biverkningar, vilket är i det närmaste unikt. Därför ber jag om din hjälp för att vi ska kunna fortsätta. Nu arbetar vi med att förfina vår metod ytterligare. För närvarande är vårt huvudfokus att bli bättre på att lura hjärnan att släppa in vårt protein. Det är avgörande för att behandlingen ska kunna fungera effektivt i vården av Alzheimerpatienter.

Varje krona behövs

Dessa studier kräver dock stora resurser, så varje krona är viktig för oss. Jag hyser gott hopp om att vårt arbete kan leda till ett läkemedel som stoppar Alzheimers sjukdom från att ens bryta ut. För att det ska fungera behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, vilket jag vet att duktiga kollegor i Sverige arbetar med. Det är ytterligare en anledning att stödja hjärnforskningen!

Om min forskargrupp lyckas ta fram en ny Alzheimerbehandling vore det ett stort genombrott för vården, men också för den typ av nya läkemedel vi arbetar med. Därför är det mycket möjligt att vi relativt snabbt kan lära oss att bekämpa andra sjukdomar i hjärnan. Vi har redan lyckats ta fram proteiner som binder sig till ”sjukdomsmolekyler” med koppling till Parkinsons sjukdom respektive frontallobsdemens. I laboratorieförsök ser det mycket lovande ut.

Din gåva gör med andra ord nytta på flera fronter samtidigt. Demenssjukdomar som Alzheimer ökar och kan snart nå kritiska nivåer. Förutom det stora lidande sjukdomarna orsakar så riskerar vårdbehovet att bli övermäktigt för samhället. Sorgligt nog är resurser ändå en ständig utmaning för oss hjärnforskare. Statens anslag räcker inte till och då är människor som du avgörande för nya genombrott.

Därför ber jag dig nu – ge en gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta