Hjärnfonden
Ge en gåva
Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Hur fungerar antikroppsterapier? Och hur tar ni dem ett steg vidare?

– Enkelt sagt sprutar vi in antikroppar i blodet, som sedan tar sig till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner. Det signalerar till kroppen att de här proteinerna i hjärnan ska städas bort. Jag hyser gott hopp om att det första läkemedlet av den här typen snart kommer att godkännas. Jag och min forskargrupp arbetar därför på nästa generations antikroppar, som vi hoppas ska bli ännu effektivare.

Ni vill göra det enklare för läkemedlet att hitta fram till sitt mål?

– Ja, den stora utmaningen är att hjärnan har en barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, att komma in. Vi har därför modifierat vår antikropp så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan, ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Samtidigt kartlägger ni vad som faktiskt händer i hjärnan?

– Ja, vi vill lära oss mer om behandlingens mekanismer. Vart i hjärnan tar antikropparna vägen? Och exakt vad gör de där inne? Det är av naturliga skäl svårt att följa detta i en levande hjärna och därför saknas det kunskap. Vi arbetar med nya metoder för att lära oss mer, vilket på sikt kan ge ännu bättre läkemedel.

Det verkar som att ert arbete går bra?

– På ett övergripande plan gör vi hela tiden framsteg. Vi har fått bra grundläggande insikter och är även mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta i samma takt.

Varför måste hjärnforskningen få bättre resurser?

– Alzheimers sjukdom är inte bara en av våra värsta hjärnsjukdomar, den är också väldigt vanlig och extremt kostsam. Tyvärr tror jag inte att det kommer räcka med en enda mirakelkur, så det behövs flera genombrott. Och det kostar tyvärr mycket pengar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta