Hjärnfonden
Ge en gåva
Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

Cecilia Hansen och hennes älskade sambo, Kerry. Foto:Privat

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Vad hände när du blev sjuk?

– Jag hade jobbat länge i vården, men de sista åren var jag personlig assistent. Under den tiden började jag märka att jag hade problem med minnet. Jag behövde dubbelkolla saker hela tiden.  Till slut sökte jag vård och det blev många turer, tills en demenssjuksköterska kom förbi. Hon fattade misstankar och fick in mig på en minnesmottagning. Där visade det sig ganska snabbt att jag hade Alzheimer.

Hur kände du när du fick beskedet?

– Jag blev inte så chockad, eftersom jag hade anat att något var fel. Det jobbigaste just då var egentligen att jag blev sjukskriven och fick väldigt dåligt med pengar. Tack och lov kunde jag få ut mina pensionsbesparingar och betala av en massa saker, så att jag kunde börja leva billigare.

Hur är tillvaron idag?

– Än så länge går det hyfsat. Jag har två mediciner som lindrar symptomen. Jag glömmer en del ord, men annars klarar jag fortfarande det mesta. Och livet här hemma är underbart. Jag har en fantastisk sambo som jag delar intressen med. Vi odlar mycket, har många djur och vandrar i de vackra markerna runtomkring oss. Det som gnager i mig är frågan hur länge jag får vara klar i skallen. Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur.

Vad hoppas du att hjärnforskningen kan uppnå?

– Jag har läst mycket om det här. Det finns en hel del lovande forskning kring nya Alzheimerbehandlingar. Jag hoppas att det kan komma något, vad som helst, bara jag får lite mer tid. Jag är gärna försökskanin, eftersom den här sjukdomen ändå bara kan gå åt ett håll.

Nya framsteg kräver ju resurser. Vad vill du hälsa till den som läser det här?

– Vem som helst kan drabbas av Alzheimer. Och det är en hemsk sjukdom som det inte går att bli frisk från. Därför är det jätteviktigt att hjärnforskningen får pengar. Det brinner jag för.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta