Så förebygger du för hög stressbelastning

För hög stressbelastning i arbetslivet är inte ovanligt, och där har arbetsgivarna ett stort ansvar. Genom att ställa rimliga krav och förbättra den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön kan arbetsgivarna göra skillnad och skapa en hälsofrämjande arbetsplats som minskar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Om vi tar arbetslivet så är för hög arbetsbörda en viktig stressfaktor, vi kan kalla det stressor. Det säger sig själv att om man inte hinner med sina uppgifter eller om de är alldeles för omfattande så kan man känna sig stressad. En annan faktor som kan vara en påtaglig stressor är relationen till sin arbetsledare eller chef. Den emotionella stressen hittar vi bland annat i olika vårdyrken. Där finner vi många anställda som känner att de inte hinner leva upp till patienternas behov eller krav och där har vi ofta stora problem med underbemanning.

Privatlivet kan också skapa stress.

– Olika sorts relationer – kärlek eller vänskap eller vad det nu må vara – kan ge upphov till hög stressbelastning. Vi har sett att många som har ansvar för en kroniskt sjuk anhörig är oerhört belastade och lever under alldeles för hög stressbelastning. Sedan, inte minst som världen ser ut i dag, finns ekonomisk stress. Inflation, energikris, höjda räntor …. Kommer man ha råd att betala räkningarna kommande månad? Detta kan vara väldigt stressande.

Även om det inte finns någon patenterad mall för att klara av för hög stressbelastning, så går det många gånger att påverka sin egen situation åtminstone lite grand.

– Varje individ är unik och upplever därför en stressbelastning på sitt eget sätt, det är vanligt att man får olika symtom när man lever under press. Någon kan exempelvis få koncentrationssvårigheter, sämre minne eller känna sig nedstämd och ibland irriterad.

Ett första steg kan vara att försöka lära sig hur kroppen reagerar när den utsätts för ökad stressbelastning, kroppens signaler. Då kan man hitta sätt att bryta mönster innan stressbelastningen blir för stor, säger Kristina Glise.

Hur kan man minska stressen själv, när det finns höga krav från närmaste chef?

– Ett förslag är att man ber om ett samtal med sin chef för hjälp med prioriteringar av arbetsuppgifterna, vad är viktigast? Vad kan vänta? Det gäller att försöka komma in i en god spiral så att symtomen minskar och helst försvinner. Arbetsgivaren behöver en signal om att arbetet är för pressat och att åtgärder krävs för att de anställda ska fortsätta må bra.

I privatlivet handlar det om att analysera hur problemen ser ut och fundera ut vad man skulle kunna åtgärda.

– Återhämtning behövs även i privatlivet. Det kan handla om många olika saker som kan ge återhämtning men goda levnadsvanor är en bra början, tillräcklig sömn, att äta sund kost på regelbundna tider och återkommande utöva fysisk aktivitet i lagom dos. När arbetslivet pressar på och man blir stressad så är det lätt hänt att man börjar slarva med kost, sömn och/eller motion. Man kommer in en ond cirkel och kanske sitter uppe på natten och jobbar i stället för att sova. Man äter näringsfattig snabbmat i all hast och struntar i träningen, säger Kristina Glise, och fortsätter:

– Det handlar i grunden om struktur och att ta kontrollen över sitt eget liv. Om att prioritera och om att våga säga nej.