Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.
Lecanemab har utvecklats av Bioarctic och bygger på svenska forskningsframsteg som bl.a. fått stöd av Hjärnfonden. Lecanemab, som fått namnet Leqembi i USA, binder selektivt till toxiska protofibriller av amyloid-beta som ansamlas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. I och med godkännandet i USA kan Leqambi där förskrivas till patienter med tidig Alzheimers sjukdom och som har amyloida plack i hjärnan.
Sökt godkännande i Europa
Bioarctics partner, läkemedelsföretaget Esai, har den 11 januari i år lämnat in en ansökan till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om godkännande av lecanemab för behandling av tidig Alzheimer. Det banar väg för att läkemedlet också kan användas i Sverige på sikt.
Ansökan baseras på resultat från kliniska studier som har visat att lecanemab minskade mängden amyloida plack i hjärnan och bromsade sjukdomsutvecklingen hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom.
I en fas-3 studie (Clarity AD), det sista steget i läkemedelsutveckling, ingick 1795 personer med tidig Alzheimers sjukdom. Efter 18 månader hade gruppen som behandlats med lecanemab 27 procents minskad klinisk försämring på kognition i jämförelse med gruppen som behandlats med placebo. Försämringen mättes med en etablerad bedömningsskala för symtomen vid demenssjukdom. Dessutom såg man en minskning av mängden amyloida plack hos gruppen som behandlats med antikroppen.
Banbrytande svensk hjärnforskning
Utvecklingen av lecanemab bygger på forskning som gjordes av Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet på 1990-talet med stöd från bl a Hjärnfonden. Forskarna hittade en genetisk förändring som skapar ett förstadium, protofibriller, till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Fynden gav idén till att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar. Forskarna lyckades ta fram en antikropp som alltså nu blivit ett godkänt läkemedel.