Hjärnfonden
Ge en gåva

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Lecanemab har utvecklats av Bioarctic och bygger på svenska forskningsframsteg som bl.a. fått stöd av Hjärnfonden.  Lecanemab, som fått namnet Leqembi i USA, binder selektivt till toxiska protofibriller av amyloid-beta som ansamlas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. I och med godkännandet i USA kan Leqambi där förskrivas till patienter med tidig Alzheimers sjukdom och som har amyloida plack i hjärnan.

Sökt godkännande i Europa

Bioarctics partner, läkemedelsföretaget Esai, har den 11 januari i år lämnat in en ansökan till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om godkännande av lecanemab för behandling av tidig Alzheimer. Det banar väg för att läkemedlet också kan användas i Sverige på sikt.

Ansökan baseras på resultat från kliniska studier som har visat att lecanemab minskade mängden amyloida plack i hjärnan och bromsade sjukdomsutvecklingen hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom.

I en fas-3 studie (Clarity AD), det sista steget i läkemedelsutveckling, ingick 1795 personer med tidig Alzheimers sjukdom.  Efter 18 månader hade gruppen som behandlats med lecanemab 27 procents minskad klinisk försämring på kognition i jämförelse med gruppen som behandlats med placebo. Försämringen mättes med en etablerad bedömningsskala för symtomen vid demenssjukdom. Dessutom såg man en minskning av mängden amyloida plack hos gruppen som behandlats med antikroppen.

Banbrytande svensk hjärnforskning

Utvecklingen av lecanemab bygger på forskning som gjordes av Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet på 1990-talet med stöd från bl a Hjärnfonden. Forskarna hittade en genetisk förändring som skapar ett förstadium, protofibriller,  till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Fynden gav idén till att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar. Forskarna lyckades ta fram en antikropp som alltså nu blivit ett godkänt läkemedel.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta