Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Relaterat

Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.
Mats Johnson är universitetssjukhusöverläkare vid BNK (Neuropsykiatrisk mottagning barn), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, och docent i barn- och ungdomspsykiatri vid forskningscentrumet Gillbergcentrum, vid Göteborgs universitet.

Mer forskning behövs om PANS och PANDAS

Redan på 1600-talet beskrevs svåra neurologiska symtom som idag kopplas till streptokockinfektioner. Men ännu återstår frågor om hur PANS och PANDAS uppstår, diagnostiseras och bäst kan behandlas.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta