Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Namn: Ross Smith
Universitet: Uppsala universitet
Hemort: Born in Ithaca, NY, USA, living in Uppsala since 2011
Forskningsområde: Cerebral Cavernous Malformations, a vascular disease of the brain, retina and spine.

Mitt forskningsområde kretsar kring sjukdomen Cerebral cavernös missbildning (CCM), som kännetecknas av missbildningar i blodkärlen i hjärnan och ryggmärgen. Patienter med CCM lider ofta av lindriga symtom som huvudvärk, kramper, domningar, men löper också risk för allvarliga komplikationer som blödningar i hjärnan.

Jag vill undersöka vilken roll inflammation spelar i sjukdomsprocessen och hur denna kunskap kan utnyttjas när vi fortsätter att söka efter en effektiv terapi. För närvarande är det enda behandlingsalternativet att kirurgiskt ta bort missbildningen men alla missbildningar går inta att operera bort.

Jag kommer att använda försöksdjur som är modifierade till att utveckla CCM. I de här mössen avser jag att förändra olika inflammatoriska signalvägar i hjärnan och observera hur detta påverkar utvecklingen av CCM.   Jag hoppas att mina studier i slutändan kommer att visa att reglering av inflammatoriska signaler kan minska antalet eller storleken på hjärnskadorna men det återstår att se.

Resultaten av studierna på försöksdjur kommer att vara viktiga för att avgöra om kliniska studier på människor, där samma mekanism testas, är möjliga. Det är spännande att veta att läkemedel som kan användas i människor för att reglera viktiga inflammatoriska vägar redan finns, så ett  positivt resultat i våra musstudier kan snabbt översättas till en klinisk prövning och därifrån nå faktiska patienter.

Vad är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

CCM är en komplex sjukdom som involverar många proteiner som interagerar och påverkar sjukdomsutvecklingen. Endotelceller i hjärnan är centrala för denna sjukdom, men en uppsjö av andra celltyper är också involverade tex immunceller och astrocyter. Därför behövs djurmodeller som återskapar de förhållanden som finns hos patienter. En utmaning är att kunna följa sjukdomsutvecklingen på levande försöksdjur. Vi hoppas kunna övervinna denna utmaning genom att använda magnetisk resonanstomografi som gör att vi kan följa varje djur under längre tid.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Min resa till neurovetenskap gick genom att studera blodkärlen, och det är kanske passande eftersom blodkärlen själva är ansvariga för att föra så mycket till hjärnan när det gäller näringsämnen, syre och cirkulerande ämnen.

En stor del av mitt avhandlingsarbete var att undersöka blodkärlsskador i näthinnan, som är en nervvävnad, så jag var redan predisponerad för att hitta skönheten i koordinationen av blodet och hjärnan. Många sjukdomar i CNS drivs av – eller resulterar i – en sjuklig förändring i blod–hjärnbarriärfunktionen, och det finns en förhoppning om att en djupare förståelse för vad som reglerar sådan dysfunktion kan användas för att behandla patienter med olika CNS-sjukdomar.

Vad motiverar dig som forskare?

Jag tror kanske att varje forskare i hjärtat är väldigt nyfiken. Att arbeta som forskare gör det möjligt för mig att svara på de frågor som mitt nyfikna sinne ställer. Jag trivs också med att vara en del av ett vetenskapligt team, där min specialkompetens kan kombineras med andras färdigheter för att leverera resultat som är större än summan av delarna.

Vad betyder det för dig att få detta stipendium?

Forskningsfrågorna som utgör detta projekt är spännande, men att slutföra alla nödvändiga experiment kommer att ta tid. Detta stipendium ger mig stöd och tillräckligt med tid för att ta itu med vetenskapen på ett meningsfullt sätt och ger mig en bättre förmåga att påverka hur patienter en dag kan behandlas.

Här kan du se vilka fler som fått stipendium av Hjärnfonden