Hjärnfonden
Ge en gåva
Professor Marcela Pekna

Marcela Pekna, professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

I studien har forskarna testat en experimentell strokebehandling på möss. Genom att via näsdroppar ge möss en molekyl, komplementpeptiden C3a, såg forskarna snabbare och bättre återhämtning efter stroke, framför allt vad gäller motorisk funktion, jämfört med möss som fick näsdroppar med placebo.

Behandlingen inleddes först sju dygn efter insjuknandet. I en tänkt framtid skulle därmed de flesta strokepatienter kunna inkluderas, även de som inte når vården i tid eller som av andra skäl inte är hjälpta av propplösande läkemedel (trombolys) eller mekanisk propputdragning via blodkärl (trombektomi).

– Med den här metoden behöver du inte jaga timmar. Om behandlingen används i vården skulle alla strokepatienter kunna få den, även de som kommer till sjukhuset för sent för trombolys eller trombektomi. De som har bestående funktionsnedsättning efter proppborttagning skulle också kunna förbättras med behandlingen, säger Marcela Pekna, professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som lett studien.

Nya kopplingar mellan nervceller

Undersökningar med magnetkamera visade att behandlingen med C3a-peptid bidrog till nybildning av kopplingar mellan nervceller i mössens hjärnor.

– Våra resultat visar att C3a-peptiden påverkar funktionen hos astrocyter, alltså celler som styr många av nervcellernas funktioner i både den friska och sjuka hjärnan, och vilka signaler de skickar till nervcellerna, säger Milos Pekny som är professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och har medverkat i studien.

Forskarna betonar att strokebehandling inte enbart handlar om snabba insatser.

– Det finns en stor potential för betydande förbättring även i ett senare skede. I och med att molekylen gavs via näsdroppar skulle behandlingen kunna ges i hemmet av närstående eller patienten själv, säger Milos Pekny.

Varje år drabbas ca 25 000 svenskar av stroke. Det är både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar.

Studien har bl a finansierats av Hjärnfonden.

Här kan du läsa pressmeddelandet från Göteborgs universitet 

Läs om studien här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta