Hjärnfonden
Ge en gåva
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.

Digitaliseringen av skolan pågår för fullt. Samtidigt visar flera undersökningar att barn i digitaliserade skolor presterar sämre än barn som går i skolor där teknikutvecklingen inte har gått lika snabbt.

– Idag vet vi att det finns en stor risk med datorer i skolan eftersom de introducerar distraktioner. Det innebär att barnens arbetsminne och koncentrationsförmåga försämras, vilket stör inlärningen, förklarar Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Rätt läromedel

Men den framtida digitala skolan skulle kunna bli välfungerande, menar Torkel Klingberg. Det handlar bara om att använda rätt digitala läromedel.

– De flesta digitala läromedel som används i skolor är helt enkelt inte tillräckligt bra och ibland rent av skadliga, men det finns tecken på att det är på gång att förändras. I studier har man sett att väldesignade digitala läromedel som ofta har utformats tillsammans med forskare kan vara riktigt bra – och skapar man dem tillsammans med AI skulle de kunna bli ännu mer effektiva.

Det pågår flera projekt där man använder AI i kombination med digitala läromedel. Bland annat använder Khan Academy GPT-4 – OpenAI:s mest avancerade system – för att driva Khanmigo, som är en virtuell handledare för elever och en assistent för lärare.

– I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år. Om vi gör rätt typ av insatser tror jag att det här kan ske inom 10 till 15 år, säger Torkel Klingberg.

– Men det kan vara viktigt att tillägga att AI inte kommer att ersätta lärare, utan i stället fungera som ett komplement.

Vill se samarbeten

Enligt Torkel Klingberg krävs det stora satsningar och breda samarbeten för att den framtida digitala skolan ska bli möjlig.

– Jag skulle vilja se samarbeten mellan politiker, Skolverket, universitet, Edtech och läromedelsförlag för att tillsammans ta fram digitala läromedel som är verkligt effektiva. Brist på initiativ är det största hindret för att det här ska ske. Risken är att skolor sätter i gång att digitalisera sin verksamhet utan att ha någon genomtänkt plan och då kan vi få sämre lärande.

Relaterat

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta