Hjärnfonden
Ge en gåva

Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autism eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.

När man utreder ADHD eller autism bedöms alla, oavsett kön, utifrån samma grundkriterier. För ADHD innebär detta att man tittar på symtom som impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet, medan man vid en autismutredning bland annat tar hänsyn till svårigheter med kommunikation och interaktion, upprepade beteenden och överkänslighet för olika typer av sinnesintryck.

– Problemet är att flickor och pojkars symptom kan ta sig olika uttryck på gruppnivå, vilket kan bero både på sociala förväntningar och biologiska faktorer som hormoner. Flickor blir också i yngre åldrar ofta bättre på att dölja sina svårigheter för att passa in, säger Lotta Borg Skoglund, som är överläkare i psykiatri och grundare av SMART Psykiatri.

Hormonernas betydelse

Lotta Borg Skoglund arbetar med utredning och behandling av NPF-diagnoser. Sedan några år tillbaka har hon tillsammans med sin forskargrupp fokuserat alltmer på könsskillnader och hormonella faktorer i relation till psykiatriska diagnoser och psykisk hälsa.

– Vi tittar specifikt på hormonernas betydelse för flickor med ADHD. Vi vet sedan tidigare att signalsubstansen dopamin, som spelar en central roll i symptomen vid ADHD, påverkas av könshormonet östrogen. I början av menscykeln när östrogennivåerna stiger upplever många kvinnor också att deras ADHD-symtomen är lindrigare.

Men vid ägglossningen när kroppen i stället börjar producera hormonet progesteron blir det en helt annan effekt i hjärnan, förklarar Lotta Borg Skoglund.

– Då berättar många flickor och kvinnor med ADHD att de får kämpa mycket hårdare för att inte hamna i konflikter eller få ångest. De här processerna i hjärnan är såklart inte unika vid en ADHD-diagnos utan många av symtomen vid autism kan också påverkas av de hormonella svängningarna.

Okunskap kring symtom leder till att tjejer får sin diagnos senare

Eftersom flickors hormoner förändras mycket under en och samma månad, och därför också deras symptom, kan det vara svårt för omgivningen att tolka dem korrekt. Pojkar som lever med en helt annan hormonell situation upplevs ofta ha en mer stabil symptombild över tid.

– Samtidigt har den forskning som finns på NPF i väldigt hög utsträckning gjorts på pojkar. Därför har vi lärt oss att tolka de här diagnoserna enligt en manlig norm, vilket betyder att vi inte riktigt har förstått att de kan se annorlunda ut för flickor och kvinnor, säger hon och fortsätter:

– Det är till exempel vanligare att man tar till en psykosocial förklaringsmodell för flickors svårigheter medan pojkars symptom oftare får en medicinsk-biologisk förklaring. Vi tolkar ofta det som att flickor mår dåligt på grund av något i deras miljö, exempelvis att de är mobbade eller har det svårt hemma.

Konsekvensen av att vi har svårt att se ADHD och autism hos flickor är att de ofta får sin diagnos mycket senare än pojkar.

– I snitt handlar det enligt vår forskning om så mycket som fyra år, och det är ofta år fyllda av lidande för flickorna och deras familjer. Många hinner utveckla samsjuklighet som till exempel ångest, depression, ätstörningar och självskadebeteenden. Vi ser att de här flickorna konsumerar mycket vård och det är vanligt att de har flera olika mediciner. Det vi ser är att det ofta blir en brantare uppförsbacke i livet för de som får sin diagnos i tonåren eller som ung vuxen jämfört med de som är i början av skolåldern.

Fortsatt forskning är viktig

För att fånga upp fler flickor och hjälpa dem i ett tidigt skede behövs mer forskning om kvinnlig ADHD och autism, menar Lotta Borg Skoglund.

– Vi saknar viktig kunskap på det här området. I princip handlar det om att börja bygga upp grunderna i vår forskning. Nu hoppas vi att fler ska vilja vara med och ta reda på hur vi skapar den bästa vården för flickor med NPF. Med rätt stöd och insatser kommer det att gå bättre i livet för dem. I förlängningen kommer det att kunna påverka även hur deras barn och barnbarn kommer att må. Jag ser en ökad satsning på flickor och unga kvinnor med NPF som en möjlighet att påverka psykisk hälsa i generationer framåt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta