Hjärnfonden
Ge en gåva
Victoria Sandsjoe

”Min enda chans är att forskningen går framåt”

När Victoria Sandsjoe var 21 år kretsade hennes liv kring friidrott, ekonomistudierna och sambon. Då kom ALS-diagnosen. Här berättar hon om sin situation och hoppet om nya behandlingar.

Vad fick dig att förstå att något inte stod rätt till?

– Det var i slutet av 2018 som ena tummen började rycka ofrivilligt. Sedan fick jag muskelryckningar även i armen. Då sökte jag vård. I och med att jag var så ung hade läkarna svårt att tro att det var något allvarligt, men genom massor av undersökningar uteslöts alla andra förklaringar. Efter ungefär åtta månader fick jag ALS-diagnosen.

Hur reagerade du på sjukdomsbeskedet?

– Det är helt svart, jag minns nästan inget från det. Men veckorna efter grät jag mycket och kände att allt var över. När höstterminen i skolan började så bestämde jag mig ändå för att gå. Det underlättade, eftersom jag fick något annat att tänka på.

Fungerade det att fortsätta studierna?

– Ja, i början kunde jag fortfarande röra mig ganska normalt. Men jag ville inte att det skulle synas att jag var sjuk. Därför var det ganska skönt att vi tvingades till hemstudier under pandemin, för ungefär då behövde jag börja använda rollator. Först var jag bara ute med den på kvällen, eftersom jag inte ville bli sedd. Det tog tid att acceptera att jag behövde hjälpmedel.

Du tog din examen förra året, vilket är en bragd. Hur ser vardagen ut idag?

– Jag har successivt blivit mycket mindre självständig. Nu är mamma hemma med mig som personlig assistent på heltid. Hon hjälper mig upp ur sängen, klär på mig, ordnar mat och är mina förlängda armar. På dagarna tar vi ofta promenader, men utomhus behöver jag numera rullstol.

Vad tänker du om framtiden?

– Jag försöker att inte tänka så mycket på det, eftersom det bara är skrämmande. Det är enklare att ta en dag i taget.

Bidrar ALS-forskningen med hopp?

– Absolut, men det är frustrerande att det tar sådan tid. Min enda chans är att forskningen går framåt. Även om det ”bara” kommer bromsmediciner så kan det köpa mig tid tills vi får se det riktigt stora genombrottet. Därför är jag så tacksam för varje gåva till hjärnforskningen.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta