Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Fredrik Sandevärn

Skribent

Lästid: 3 minuter

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Social aktivitet är en av flera livsstilsfaktorer som främjar hjärnhälsan. Tyvärr besväras många svenskar av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att även ytliga och tillfälliga kontakter kan göra skillnad för vårt välmående.

Hjärnhälsa

En frisk och välmående hjärna är en förutsättning för ett långt och meningsfullt liv. Det finns flera livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa. De inkluderar bland annat social aktivitet.

Läs mer om livstilsfaktorer och hjärnhälsa.

Hur ofta säger du hej till din granne? Många har nog med viss igenkänning skrattat åt bilden av svensken som kikar genom dörrens titthål för att undvika att råka stöta på grannen i trapphuset, eller snabbt nickar ett hej för att slippa kallprat över häcken. Ett beteende som kan vara skönt för den som själv väljer sin ensamhet. Men tänk om mötet vid hissen eller uppfarten är din grannes enda sociala kontakt den dagen?

Frivillig eller ofrivillig ensamhet

Sverige står ut i mängden i jämförelse med andra länder när det kommer till ensamhushåll. I Sverige bor idag närmare 10,5 miljoner invånare i 4,9 miljoner hushåll. Enligt SCB var 2023 runt två miljoner av dessa hushåll ensamhushåll. Men bara för att en person bor ensam behöver inte det betyda att hen känner sig ensam. Viktiga faktorer som spelar roll är hur vi upplever ensamhet och om den är frivillig eller ofrivillig – något som inte syns utanpå.

Så, upplever människor i Sverige att de är ensamma? Tyvärr är svaret att det finns en stor del som gör det. I Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning från 2022* uppgav nästan var fjärde respondent att de besväras av ensamhet och isolering. Vanligast är det bland yngre och äldre – framför allt i storstadsområden.

Gemensamt för alla samhällen är människors behov av gemenskap, vi är sociala varelser och att vara totalt isolerad klarar nog ingen människa.

Margareta Kristerson

Professor och överläkare i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet.

Kan leda till ohälsa

Att sakna gemenskap och ett socialt sammanhang kan kännas skrämmande och otryggt då människor har ett grundläggande behov av samvaro med andra. Ofrivillig ensamhet och isolering kan, om den är långvarig, leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Faktum är att det kan ökar risken för sjukdom och död lika mycket som rökning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och fetma. Forskning visar att ofrivillig ensamhet och isolering bland annat kan öka risken för att utveckla demens hos äldre vuxna (från 50 år och uppåt).

Social aktivitet

När vi spenderar tid tillsammans med personer vi känner blir vi avslappnade, lugna och trygga. Det gör det i sin tur lättare att koncentrera sig, vi blir mer benägna att göra hälsosamma livsval och får därmed en bättre psykisk och fysisk hälsa.

Läs mer om social aktivitet.

Ett hej kan göra skillnad

Vad kan man göra som granne och medmänniska om man vet eller upplever att någon lever i ofrivillig ensamhet? Faktum är att svensk forskning visar att något så enkelt som att säga hej och byta några ord kan ha positiva effekter. Inte minst för äldre personer som bor ensamma. Det gör att man känner sig igenkänd, sedd och bekräftad. Dessutom kan det öka trivseln och tryggheten i grannskapet – och minska känslan av ensamhet för många. Ta därför tillfället i akt och börja säg hej och prata lite med dina grannar när du stöter på dem. Det kan betyda mer än du tror.

Grannens dag

Hjärnfonden firar tillsammans med Postkodlotteriet Grannens dag den 31 oktober. Dagen som sätter fokus på de människor som kan vara viktiga i våra liv men ibland lite bortglömda, nämligen våra grannar.

Svenska Postkodlotteriet

Hjärnfonden är förmånstagare av Postkodlotteriets årliga stöd till civilsamhällen, lokalsamhällen och grannskap. Postkodlotteriet är Sveriges största privata givare till ideell sektor. 2024 delades över en miljard kronor ut till över 61 organisationer med olika ändamål och målsättning att göra världen bättre.

Tack till alla grannar som är med i Postkodlotteriet och som igenom det bidrar till livsviktig hjärnforskning. Läs mer om hur Hjärnfonden använder stödet från Postkodlotteriet.

*Nästa nationella befolkningsundersökning från Folkhälsomyndigheten publiceras i november 2024.

Källor

  • SCB Statistikmyndigheten, Hushåll i Sverige (2023)

    Läs mer
  • Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (2022)

    Läs mer
  • Kerstin Thelander, Margareta Kristenson (2022) Sociala relationer och hälsa Teori och praktik. Studentlitteratur

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Porträttfoto på Fredrik Sandevärn som är Social Media Creative på Hjärnfonden

Fredrik Sandevärn

Skribent

Fredrik Sandevärn är skribent, social media creative och har en kandidatexamen i Marknadsföring.
Läs mer om Fredrik Sandevärn

Relaterat

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Goda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att social aktivitet är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Den som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.

“Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid.
En ung kvinna sitter ensam och stirrar ut genom ett fönster.

Så påverkas din hälsa av ensamhet

Alla kan uppleva ensamhet någon gång i livet – oavsett ålder, kön eller bakgrund. Ensamhet kan vara tung att bära och är den långvarig kan den påverka vår fysiska och psykiska hälsa negativt. 

Ensamheten gav henne ångest

Sandra kände ångest inför helgen när kollegorna gick hem för ”fredagsmys”. Hon hade ingen där hemma. Det tog lång tid för Sandra att öppna upp och prata om sin känsla av ensamhet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta