Hjärnfonden
Ge en gåva
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Ett kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimer, är att nervceller har börjat tillverka proteiner på ett felaktigt sätt. Normalt sett skulle kroppen städa bort sådana proteiner, men vid dessa sjukdomar har systemet som skyddar nerverna av någon anledning satts ur spel. Istället bildar proteinerna skadliga klumpar som till slut förstör nervcellerna. Min forskargrupps idé är att förhindra Alzheimer och flera andra sjukdomar genom att stimulera nervernas egna försvarssystem.

Utmaningen är att detta system är väldigt komplext. Med stöd av Hjärnfonden gör vi nu en kartläggning av hur det fungerar och försöker hitta lämpliga sätt att påverka det på. För att kunna testa detta har vi odlat skräddarsydda nervceller från stamceller. Dessa nervceller producerar en form av felaktiga proteiner som dessutom är fluorescerande. Det gör det möjligt för oss att i mikroskop studera hur väl vi lyckas stimulera försvarssystemet att städa undan proteinerna.

Vårt långsiktiga mål är att detta ska leda till en helt ny typ av behandling. Det återstår förstås en hel del arbete, men potentialen är väldigt stor. Om vi lyckas kan förhoppningsvis samma mekanism användas för att behandla flera allvarliga sjukdomar – exempelvis Alzheimer, ALS och Parkinson. Men för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ytterligare stöd.

Varje krona till hjärnforskningen bidrar till att rädda liv, eftersom alla neurodegenerativa sjukdomar idag är obotliga. Tyvärr räcker inte anslagen från staten till allt som behöver göras. Vill du öka sannolikheten att min forskargrupp lyckas hitta ett sätt att stoppa sjukdomar som Alzheimer? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta