Hjärnfonden
Ge en gåva
Kollage för att bildsätta julstress på arbetsplatsen och hemmet. Ett utklippt ansikte med ett paket, en tomteluva, dator och diagrampil bakom.

9 tips: Minska stressen på jobbet i jul 

Att känna sig stressad under årets slut och inför julen är det inte konstigt. Var femte svensk tycker att december är årets mest hektiska månad.  

Budgetar ska gå ihop, året stängas och nästa år ska planeras. Samtidigt pågår i det privata livet julplanering, sociala åtaganden, höga räntor och elpriser i en orolig omvärld. Det är inte konstigt att stressen under december ökar. Enligt Sveriges största arbetslivsundersökning från ManpowerGroups Work Life 2022 anser var femte svensk att just december månad är den stressigaste. 

Arbetsgivaren har en viktig roll

Stress i sig är inte farligt, men när stressbelastningen tar över och bristen på återhämtning blir för stor kan den bli skadlig. Då spelar arbetsgivare, chefer och andra ledare en avgörande roll i att skapa en arbetsmiljö som är hälsofrämjande och minskar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa hos de anställda.  

En stressfaktor på arbetsplatsen är alltför hög arbetsbörda. Att inte hinna med uppgifter eller om de är för omfattande kan leda till ökade stressnivåer. Särskilt om det kombineras med låg kontroll i arbetet. I Arbetsmiljöverkets rapport från 2019 upplevde 64 procent av de tillfrågade en för hög arbetsbelastning och 23 procent att deras arbete präglas av hög anspänning, höga krav och låg kontroll. Om man märker att någon eller många är stressade kan det vara bra att diskutera krav och prioriteringar av arbetsuppgifter. Att prioritera och våga välja bort uppgifter kan ha positiv effekt på både välmående och långsiktiga prestationer. 

Även relationen till arbetsledare eller chef är en påtaglig faktor. Särskilt inom vårdyrken där personalen kan känna sig pressad och underbemannad. Genom att ställa rimliga krav och förbättra den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön kan man göra skillnad och skapa en arbetsplats där anställda trivs och mår bra. 

Förebyggande åtgärder 

Som arbetsgivare eller ledare ansvarar man för att arbeta förebyggande med faktorer i arbetsmiljön som kan leda till arbetsrelaterad stress. Att skapa en miljö med öppen kommunikation där behov och möjligheter diskuteras för att skapa en mer hållbar arbetsbelastning. En plats där medarbetare känner att deras behov och välbefinnande tas på allvar. Att förebygga stress innebär också att hålla sig till en satt struktur och realistisk planering.

Genom att arbeta löpande och förebyggande för en stressfri arbetsplats där medarbetarna känner sig uppskattade och stöttade, kan arbetsgivare främja individuell hälsa och dessutom öka produktiviteten och trivseln på arbetsplatsen. 

Tips för dig som arbetsgivare eller chef: 

  1. Öppen kommunikation: Skapa en arbetsmiljö där anställda känner sig trygga att diskutera arbetsbelastning och stress med sina chefer. 
  2. Förståelse för anställdas behov: Visa förståelse för de utmaningar och behov som anställda kan ha och erbjuda stöd och resurser vid behov. 
  3. Prioritering av arbetsuppgifter: Uppmuntra medarbetare till, eller planera in, regelbundna samtal med sina chefer för att diskutera och prioritera arbetsuppgifter. 
  4. Tydlig struktur och planering: Hjälp medarbetare att skapa ett strukturerat arbete. Avsätt exempelvis tid i kalendern efter jul och nyår för reflektion och planering reda nu.
  5. Förebyggande åtgärder: Arbetsgivare bör aktivt arbeta för att förebygga stress i arbetsmiljön och skapa en hälsofrämjande kultur. 

Tips för dig som anställd: 

  1. Prioritering av arbetsuppgifter: Att be om ett samtal med din chef för att diskutera vilka arbetsuppgifter som har högst prioritet och vilka som kan tas bort. 
  2. Tydlig struktur och planering: Skapa ett strukturerat arbete genom att avsätta tid för reflektion, planering och eget arbete. 
  3. Återhämtning: Återhämtning kan innefatta mycket. En bra början är goda levnadsvanor genom tillräcklig sömn, sund kost på regelbundna tider och återkommande fysisk aktivitet. När man är stressad är det lätt att börja tumma på sådant som får kroppen och hjärnan att må bra. 
  4. Lär dig kroppens signaler: Genom att lära dig hur kroppen reagerar när den utsätts för ökad stressbelastning kan du hitta sätt att bryta mönster innan stressbelastningen blir för stor. 

Relaterat

Nervceller som kan kopplas till långvarig stress

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress hos möss. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Semestern kan bidra till stress, både ekonomisk och energimässigt. Men det finns sätt att undvika stressen.

Fem saker som minskar din semesterstress

Semestern – en tid för välförtjänt vila. Men för många också en tid fylld av förväntan, stram planering och social samvaro. Något som kan komma med en prislapp, både ekonomiskt och energimässigt, vilket riskerar leda till ökad stress snarare än återhämtning.
Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.
hjärnfonden-kristina-glise

Så förebygger du för hög stressbelastning

För 25 år sedan började sjukskrivningarna i samhället öka markant. Det som framför allt ökade var sjukskrivning för psykisk ohälsa, ofta sammankopplad med för hög stressbelastning på jobbet. Idag sjukskrivs ungefär 70 000 personer av just stressrelaterad psykisk ohälsa.
Fem män poserar i vinterkläder.

De skidar mot den farliga stressen

Fyra småbarnspappor som alla på olika sätt upplevt stressrelaterad ohälsa men som är gröngölingar i skidspåret. Nu siktar de på att ta sig igenom Vasaloppet den 27 februari – allt för forskningen om stress
Porträtt på Katarina Krzyzinska

Katarina 43: “Jag trodde jag kunde planera bort en utmattning”

Katarina hade ett fantastiskt arbete, jobbade stenhårt 70 timmar i veckan och hade sociala aktiviteter nästan varje kväll. Livet lekte men på nätterna kom attacker av panikångest. När hennes chef tog ifrån henne jobbdatorn och skickade henne till läkaren blev hon arg på sig själv och skämdes. Hur kunde hon ha låtit det gå så långt? Och vem var hon utan sitt jobb?
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta