Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Lästid: 2 minuter

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Enligt undersökningen, utförd av Verian för Hjärnfonden, vet tre av fem svenska inte vart de ska vända sig för stöd och råd vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta avslöjar en djupt rotad kunskapsbrist hos svenska folket. Då många är oroliga för att drabbas av en demenssjukdom, blir behovet av en insats för att öka kunskapen stor.

Få känner till tidiga tecken på Alzheimer

En annan oroande trend som framkom av undersökningen är att 70 procent av deltagarna inte kunde identifiera fler tidiga tecken på Alzheimer än problem med minnet. Många andra kognitiva funktioner påverkas ofta tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk. Att många inte känner till dessa tecken bekräftar det övergripande låga kunskapsläget om sjukdomen.


Statistik som visar vad svenskar tror att är de vanligaste symtom vid Alzheimers sjukdom

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin kommenterar undersökningens resultat och påpekar att det är ”anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens”. Hon understryker vikten av att känna igen tidiga symtom och söka vård i ett tidigt skede för att bland annat säkerställa att den som drabbas av Alzheimers sjukdom får en så optimal vårdplan som möjligt.

Många är oroliga att drabbas

Omkring 100 000 svenska uppskattas ha Alzheimer idag, men eftersom sjukdomen är underdiagnostiserad kan det verkliga antalet vara högre. Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i Alzheimer och två av fem känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas. Samtidigt vet knappt hälften av de tillfrågade att man själv kan fördröja eller minska risken att drabbas av sjukdomen.

Kvinnor sticker ut

I den grupp som anser sig ha stor kunskap om Alzheimer är en överhängande del kvinnor. Kvinnor uppger också i högre grad än männen att de känner någon som har eller har haft Alzheimer. De önskar sig mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas och är samtidigt mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få sjukdomen.


Statistik som visar hur många svenskars känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom.

Kunskapshöjande insatser är avgörande

Hjärnfonden anser att det är anmärkningsvärt att kunskapsnivån om Alzheimer är så låg och kräver därför ökade kunskapshöjande insatser i form av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten och stödet för demenssjuka och deras anhöriga.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Om du känner oro angående tecken på Alzheimer, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta