NPF-dagen – allas rätt att vara olika
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Den 15 mars uppmärksammar vi NPF-dagen. “NPF” står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller -variation. När man har en NPF-diagnos har man olika svårigheter som kan påverka ens möjligheter att fungera hemma, i skolan, på jobbet och i samhället. Ett vanligt symtom är koncentrationssvårigheter, andra är svårigheter med motorik, impulskontroll, minne och inlärning, aktivitetsnivå, reglering av uppmärksamhet, samspel med andra och att uttrycka sig i tal och skrift.
Det finns olika diagnoser inom NPF, till exempel ADHD/ADD, AST (autismspektrumtillstånd), Tourettes syndrom och språkstörning. Det är inte ovanligt att en person med NPF har två eller flera diagnoser som fungerar parallellt med varandra.
ADHD genom hela livet
Vad kan man göra som förälder och närstående till barn med ADHD, hur kan man tackla diagnosen som vuxen, på jobbet och hur är det att åldras med funktionsnedsättningen.
ADHD kan ta sig mycket olika uttryck utifrån biologiska skillnader mellan könen och kvinnors symtom kan bli värre senare i livet samt påverkas av hormonella svängningar. Lotta Borg Skoglund, docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri och en av grundarna till SMART psykiatri, berättar om den samlade forskningen på Hjärnans Dag 2022.
Se hela föreläsningen här (31:51 min)
Jacob har autism – så fick familjen hjälp
När Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Med rätt stöd kunde han tre år senare både prata och läsa en bok.
– Men Jacob är fortfarande annorlunda och saker kan bli väldigt fel för honom. Han kan få olika låsningar, exempelvis att vi ska köra en viss väg till en viss plats eller att familjen ska sitta på specifika platser vid matbordet. Då gäller det att läsa av vad han har för stressnivåer innan vi beslutar om han ska få bestämma eller inte.
Se intervjun med David Larsson Heidenblad, pappa till Jacob (28:51 min)
Läs en längre intervju med David Larsson Heidenblad, pappa till Jacob.
Darko forskar om autism och kommunikation
Barn med autism och autistiska drag kan stöta på utmaningar när det gäller social interaktion. Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att skanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn och deras föräldrar.
Darko studerar de universella autistiska dragen som finns i olika grader hos hela befolkningen. Dessa drag varierar i uttryck och kan, i mer uttalade former, leda till en autismdiagnos.
– När jag först började lära mig om dessa drag och insåg att de är något jag själv identifierar mig med, blev jag djupt engagerad i att förstå mer dem. Min drivkraft är att utforska hur och varför dessa drag manifesterar sig, vilket har lett mig till autismforskning.
Lär dig mer om Tourettes syndrom
Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics.
Forskning pågår om sambandet mellan Tourettes syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADD och OCD, även kallat tvångssyndrom. Man har även identifierat genetiska orsaker till Tourettes syndrom och sett att de basala ganglierna, ett område i hjärnan där bland annat signalsubstansen dopamin bildas, har annorlunda storlek och funktion hos barn med Tourettes syndrom.
Språkstörning och autism skapade problem i skolan
Alex har diagnoserna språkstörning och autism. Han blir lätt överstimulerad av alla intryck från omgivningen och får ibland utbrott.
— Att Alex fick sina diagnoser innebar en stor känslostorm. Jag blev jätteledsen. Livet blev inte som jag tänkt mig och jag oroade mig för hur det ska gå för honom. Samtidigt kände jag också en lättnad. Nu kunde vi få hjälp med det som vi behöver hjälp med, berättar Alex mamma Camilla Svedsrud.
Vad önskar Camilla att omgivningen skulle ha tänk på i relation till autistiska barn?
— Om du ser ett barn som har ett utbrott, ta inte tag i barnet eller skrik. Det hjälper sällan. Och döm heller inte föräldrarna eller försök läxa upp dem, det kan ligga mycket mer bakom än du tror.
Läs mer: