Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Sedan slutet av 1800-talet, då mikroskopen blev tillräckligt bra, har neurovetenskapen ägnat mycket tid och kraft åt att kartlägga hjärnan. Det är nödvändigt för att kunna utveckla effektiva behandlingar mot sjukdomar i detta ytterst komplexa organ. Utvecklingen har accelererat och i dag får vi fram mycket mer kunskap per tidsenhet än tidigare. På så sätt gör varje krona till hjärnforskningen allt större skillnad.

I dag har hjärnforskningen nått en nivå där vi faktiskt vet hur olika mekanismer fungerar på molekylnivå. Det gör det möjligt att ta fram skräddarsydda terapier. En första flodvåg av sådana behandlingar har redan kommit, där olika sjukdomar nu kan bekämpas med hjälp av exempelvis stamceller, antikroppar och genterapi. Det är tydligt att vi närmar oss en helt ny era.  
Nu är det avgörande att hjärnforskningen inte stannar av. Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg i kampen mot sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinson. På vägen är det vår uppgift i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd att se till att dina gåvor gör största möjliga nytta – genom att välja ut forskningsprojekten med högst potential och se till att de får finansiering.

För att världen ska få se framsteg även om tjugo–trettio år ger Hjärnfonden dessutom stöd till forskare i början av karriären. Det ger dem möjlighet att skaffa viktiga erfarenheter och ett internationellt kontaktnät. Det är avgörande. Många av de forskare Hjärnfonden har finansierat har senare blivit ledande inom sina fält i Sverige.  
Bidrag till hjärnforskningen kan med andra ord bidra till livsviktiga genombrott både på kort och lång sikt. Ingen vet exakt när, men bättre resurser tar oss definitivt närmare framtidens vård. Så alla insatser för hjärnforskningen är viktiga, stora som små.
  
Cecilia Lundberg
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd