Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Idag diagnostiseras Alzheimers sjukdom genom ett ryggvätskeprov eller genom en PET-kameraundersökning. Nu visar en ny studie, finansierad av Hjärnfonden och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, att sjukdomen kan upptäckas genom ett enkelt blodprov.

– Det kan leda till att patienter snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt kan få en korrekt diagnos, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Studien jämförde den gamla metoden ryggvätskeprov med det nyare blodprovet för att se vilken av metoderna som var effektivast för att diagnostisera Alzheimer sjukdom. Båda metoderna mäter två olika biomarkörer för Alzheimer; förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan.

Resultaten visar att blodprovet var lika bra som ett ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan.

– Men blodprovet visade sig dessutom vara ännu mer effektivt när det gäller att identifiera patienter som även har upplagringar av tau, säger Oskar Hansson.

Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och Alzheimersymtom, vilket gör denna upptäckt mycket betydelsefull.

Förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår 10–15 år före det att patienten upplever några tydliga symtom. Med mer träffsäkra diagnostiska verktyg kan man sätta in vård i ett tidigare skede samtidigt som dörren öppnas för att utveckla nya terapier som stoppar sjukdomen innan hjärncellerna hunnit ta skada.

– Vi står inför en revolution inom diagnostiken av Alzheimers sjukdom. På kort sikt ger projektet patientnytta genom tidigare och säkrare upptäckt av Alzheimers. På längre sikt kommer våra resultat användas för att ta fram nya läkemedel som kan skydda hjärnan på ett så tidigt stadium att allvarliga symtom kan förhindras. Därmed förbättras möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washingtons universitet, där över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA ingick. Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Testet kommer framför allt vara viktigt i de länder där man ska börja erbjuda personer med Alzheimers sjukdom sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, Lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren.

Oskar Hansson har haft stöd från Hjärnfonden för projektet i olika omgångar sedan 2012.

Vilken betydelse har finansieringen från Hjärnfonden haft?

– När det gäller stöd från Hjärnfonden, så har detta varit mycket viktigt! Långsiktig finansiering är avgörande för att man exempelvis ska kunna anställa personer som kan utföra kliniska studier, som forskningssköterskor.

Läs mer

  • Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers

    Här kan du läsa mer om studien
  • Highly accurate blood test for Alzheimer’s disease is similar or superior to clinical cerebrospinal fluid tests

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta