Hjärnfonden
Ge en gåva
En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Kategori: Forskningsstöd

Lästid: 1 minut

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.

Hjärnfonden har sedan starten 1995 delat ut postdoktorala stipendier till nydisputerade hjärnforskare. Nu förnyas detta stöd genom att Hjärnfonden istället utlyser bidrag för postdoktorala anställningar.

Det nya forskningsstöd som Hjärnfonden presenterar våren 2024 innebär att nyligen disputerade forskare inom neuroområdet kan söka bidrag för en postdoktoral anställning i upp till tre år med forskningsarbete på heltid. Anställningsbidraget skapar förutsättningar för fortsatt forskning i Sverige eller utomlands.

Viktigt stöd till unga forskare

Postdoktorala anställningar är vanligtvis en fortsättning på doktorandstudier och utgör en kritisk fas för att etablera sig inom forskningsområdet. Postdoktorala forskare är ofta pionjärer inom sina områden och är i en god position att utforska nya idéer och innovativa forskningsvägar. Genom att finansiera dessa anställningar ger Hjärnfonden nydisputerade forskare möjlighet att bedriva självständig forskning och bygga upp expertis. Stödet främjar innovativ neuroforskning samtidigt som det ger nydisputerade forskare en stabil grund tidigt i karriären.

Ted Ebendal, professor emeritus vid Uppsala universitet och sekreterare i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd under många år, delar sina tankar om denna förändring:

– Även om stipendieprogrammet varit en stor framgång för att stimulera svensk hjärnforskning tar vi nu inför Hjärnfondens fjärde decennium initiativ till att gå vidare och enbart utlysa anställningar som postdoktor. Detta är en anpassning till moderna villkor för stöd till nydisputerade forskare.

Ansökan öppen

Ansökningsperioden är öppen fram till den 5 juni 2024.

 

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta