Hjärnfonden
Ge en gåva
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger Engström blev bara 62 år. Nu hoppas hennes dotter Angela på nya framsteg i kampen mot stroke.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Forskning, Stroke

Lästid: 2 minuter

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.

Hur var din mamma?

– Hon var levnadsglad, social, rolig och driftig. Hon älskade att umgås med vänner, laga mat och vara på sjön. Hon arbetade inom äldrevården och var väldigt omtyckt av sina kollegor. Vi är många som saknar henne. Hon drabbades av stroke första gången 2006.

Vad hände då?

– Det började med en ordentlig migrän, hon låg helt utslagen hemma i soffan. Hon ville inte ”besvära” sjukvården, så till slut ringde jag en taxi istället för 112. På plats på sjukhuset kunde de konstatera att hon hade fått en blodpropp i hjärnan. Den mest påtagliga följden var att vänstra ögat blev försvagat och att hon inte kunde köra bil på väldigt länge.

Nästa gång, i maj förra året, var det mer allvarligt. Kan du berätta?

– Plötsligt fick mamma svår yrsel och ena sidan av kroppen började domna. Hon lyckades krypa fram till sin mobil och ringa efter en ambulans. På sjukhuset visade det sig att hon hade drabbats av en hjärnblödning. Då var mamma fortfarande talbar, men senare samma dag försämrades hennes tillstånd och hon flyttades till neurointensiven.

Sedan följde en tid då du kastades mellan hopp och förtvivlan?

– Ja, en dag i slutet av maj var mamma väldigt glad och pratsam. Det är ett fint minne, även om jag märkte att hon inte var helt närvarande. Bara några dagar senare, sorgligt nog på min födelsedag, hamnade hon i respirator till följd av en ny hjärnblödning. Så höll det på, fram och tillbaka, i fem veckor. Totalt fick hon tre hjärnblödningar.

Till slut orkade inte kroppen längre?

– I slutet av juni skulle mamma egentligen flytta till ett korttidsboende. Men det hann hon inte, eftersom hon fick en allvarlig lunginflammation. Då var det som att kroppen hade kämpat färdigt. Hon blev bara 62 år.

Vad önskar du idag att hjärnforskningen skulle lyckas med?

– En mer effektiv behandling i det mest akuta skedet! Det fanns inget läkarna kunde göra mot mammas hjärnblödning annat än att hjälpa kroppen att ta hand om den själv. Det skulle också behövas nya behandlingsmetoder för dem som har fått allvarliga hjärnskador till följd av en stroke

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta