Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.

Vid en stroke uppstår allvarliga skador i hjärnan, vilket ofta leder till bestående funktionsnedsättningar. Trots att miljontals människor världen över lever med sådana strokeskador finns det ännu inte någon behandling, utöver traditionell rehabilitering, som avsevärt kan förbättra hjärnans återhämtning. Som nära anhörig till en svårt drabbad person vet jag hur efterlängtat det är. Nu tror jag att min forskargrupp kan ha en lösning på gång.

Vår idé är, enkelt uttryckt, att särskilda stamceller ska kunna ersätta de hjärnceller som har skadats eller dött till följd av en stroke. Tanken är att denna behandling ska hjälpa strokedrabbade att få tillbaka olika funktioner som har blivit nedsatta, till exempel talförmågan eller motoriken. Det skulle göra livet bättre för väldigt många människor – och deras anhöriga.

Utmaningen är att vid en stroke blir olika typer av vävnad skadad, det handlar både om nervceller och deras så kallade stödceller. För närvarande går vårt arbete därför ut på att hitta den optimala stamcellen för våra syften. Vi har lyckats utveckla en neural stamcell som kan bli till alla former av hjärnceller. Denna stamcell verkar mycket lovande och vi vill snart prova den i laboratorieförsök. Om det går bra kan vi förhoppningsvis testa behandlingen på människor inom några år.

Det återstår en hel del arbete. På vägen är finansieringen en av våra stora utmaningar, eftersom den här typen av avancerad hjärnforskning är resurskrävande.

Jag är övertygad om att min forskargrupp är något viktigt på spåren – som kan hjälpa strokedrabbade att få en nystart i livet. Det behövs verkligen nya framsteg. Jag vet hur stora följder en allvarlig stroke kan ge, både för den som insjuknar och de anhöriga.

Kampen mot stroke måste fortsätta.

Anna Falk
Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet 

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta