Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer
Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Stipendiat
Namn
Letian Zhang
Universitet
Stockholms universitet
Forskningsområde
Dechiffrering av det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling
Berätta om ditt forskningsområde - vad vill du undersöka?
Min forskning syftar till att förstå epigenetiska mekanismer i enskilda celler i hjärntumörer, särskilt i diffusa intrinsiska pontina gliom (DIPG), också kallat ponsgliom. Det är en hjärntumör som främst utvecklas hos barn och tyvärr överlever mindre än 10% av barnen längre än två år efter diagnosen. Eftersom DIPG visar epigenetiska avvikelser som resulterar i onormalt genuttryck är denna studie avgörande för att avslöja hur hjärntumörceller utvecklas och beter sig.
Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som drabbats av hjärntumörer?
Tumörcellsheterogenitet handlar om att cancerceller i en tumör inte är helt lika varandra. Det är som om varje cell i tumören har sin egen unika personlighet. Min forskning fokuserar på att förstå dessa skillnader bättre. Genom att göra det kan vi kanske hitta nya sätt att diagnostisera och behandla hjärntumörer. Det kan öppna dörren för mer precisa och effektiva behandlingar som kan göra stor skillnad för människor som kämpar mot denna typ av cancer.
Epigenetik
Epigenetik handlar om hur gener fungerar utan att själva DNA:et ändras. Det handlar om olika sätt som celler kan använda generna på, som att slå av eller på dem. Dessa förändringar kan påverka allt från hur en cell utvecklas till vilka sjukdomar vi kan få.
Vad är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?
En av de största utmaningarna inom mitt område är komplexiteten hos hjärntumörer. Jag använder avancerade metoder för att dissekera enskilda tumörceller, vilket hjälper till att förstå komplexiteten. Dessutom utgör hjärnans unika miljö och blod-hjärnbarriären en betydande utmaning för läkemedelsleverans. Många läkemedel når helt enkelt inte in till hjärnan om de ges via blodet eftersom blod-hjärnbarriären spärrar vägen för dem. Innovativa tillvägagångssätt krävs därför för effektiva behandlingar.
Hur blev du intresserad av hjärnforskning och specifikt fältet epigenetik och tumörbiologi?
Mitt intresse för hjärnforskning och studiet av epigenetik började under mina postdoktorala studier, där jag lärde mig hur epigenetiska förändringar kan spela en roll i genuttryck och hur celler utvecklas, vilket bidrar till utvecklingen av hjärncancer. Dessa förändringar är potentiellt reversibla, vilket ger hopp om nya behandlingar.
Vad är din drivkraft som forskare?
Min inneboende nyfikenhet driver mig att vara forskare. Jag inspireras av varje upptäckt som kan leda vägen för dem som kämpar mot hjärncancer.
Vad betyder detta stipendium för dig?
Detta stipendium är en otrolig ära för mig. Det är en erkännande av vikten av min forskning. Det ger inte bara avgörande ekonomiskt stöd som gör det möjligt för mig att fokusera på min forskning, utan också kopplar mig samman med en gemenskap av forskare och kliniker som är lika engagerade i hjärnforskning. Detta stipendium erbjuder mig en fantastisk möjlighet som kommer att förbättra min utveckling som forskare.
Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Från kärlek till kamp för forskning – Carinas man Peter fick glioblastom
I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår
ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden
ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”
Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar
