Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

Hjärnfonden har givit Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, i uppdrag att ta fram en rapport, “Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar”, för att analysera hur stor del av sjukdomsbördan för ett antal av hjärnans sjukdomar som kan förklaras av påverkbara riskfaktorer som till exempel fysisk aktivitet, tobaksrökning och övervikt.

Det är viktigt att kartlägga sambanden då hjärnans sjukdomar innebär ett stort lidande för den drabbade och stora kostnader för samhället. Rapporten visar också vilka områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnsjukdom.

– Det är väl känt att levnadsvanor har en påverkan på vår hälsa. Men den här kartläggningen av hjärnans sjukdomar och riskfaktorer är i en svensk kontext helt ny. Vi vill öka kunskapen bland allmänhet och beslutsfattare om att ett flertal av hjärnans sjukdomar till viss del går att förebygga, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Hjärnans sjukdomar är dyra. Kostnaderna för vissa av de sjukdomar som inkluderats i analysen överstiger enskilt de totala kostnaderna för både cancer respektive hjärt-kärlsjukdom i Sverige.

Kostnaderna är högst för Alzheimer och andra demenssjukdomar, samt för depression. Det går att konstatera att kostnaderna för Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Men enligt tidigare beräkningar av IHE, är psykiska sjukdomar den sjukdomsgrupp som står för de största kostnaderna i samhället.– Hjärnans sjukdomar kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar. Den här rapporten belyser flera områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnans sjukdomar, säger Peter Lindgren, verkställande direktör för IHE.

Sjukdom och total kostnad
Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, 90 788 Mkr.
Depression, 50 458 Mkr.
Schizofreni, 35 772 Mkr.
Generaliserat ångestsyndrom, 25 229 Mkr.
Stroke, 10 115 Mkr.
Parkinsons sjukdom, 3 761 Mkr.

Rapporten visar att flera av hjärnans sjukdomar delvis går att förebygga i olika grad med hjälp av livsstilsförändringar, men att det varierar mycket mellan diagnoserna.

Mest påverkbara är stroke och Alzheimers sjukdom. För stroke kan 43 procent av sjukdomsbördan (summan av förluster av levnadsår och friska produktiva år) kopplas till riskfaktorer, framförallt övervikt och fetma, kostvanor och låg fysisk aktivitet. Det innebär att 4 av 10 sjukdomsfall skulle kunna förebyggas.
För Alzheimers sjukdom kan 39 procent av sjukdomsbördan kopplas till riskfaktorerna, som främst är låg fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma.
Rapporten visar vidare att 30 procent av annan demenssjukdom går att förebygga, liksom 13 procent av depression, 13 procent av GAD, 9 procent av schizofreni och 7 procent av Parkinsons sjukdom.

Låg fysisk aktivitet (att man är aktiv mindre än 150 minuter per vecka) är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.
Låg fysisk aktivitet kan kopplas till 13 procent av all diagnostiserad GAD, 9 procent av Alzheimers sjukdom, 8 procent av stroke, 7 procent av annan demens och 7 procent av Parkinsons sjukdom. När det kommer till GAD och Parkinsons är låg fysisk aktivitet också den största enskilda riskfaktorn.
Även om nivån av fysisk aktivitet i Sverige har ökat det senaste årtiondet så finns det mycket kvar att göra.

Andra samband mellan diagnos och riskfaktor:
(Andel av sjukdomsbördan som kan tillskrivas riskfaktor)

Schizofreni – tobaksrökning = 9 %
Alzheimers – tobaksrökning = 6 %
Alzheimers – låg fiskkonsumtion = 6 %
Alzheimers – social isolering = 8 %
Stroke – övervikt = 21 %
Stroke – kostvanor = 10 %
Demens – övervikt = 8 %
Demens – social isolering = 9 %
Depression – låg grönsakskonsumtion = 8 %
Depression (ålder 18 – 29) – mobbing 9 %
GAD (ålder 18-29) – mobbing = 11%

IHE har undersökt en rad faktorer som kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara riskfaktorer, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida.

Enskilda och samhälleliga insatser på området är av största vikt för att förebygga framtida hjärnsjukdomar. Rapporten visar framförallt på vikten av att fokusera på att öka nivån av fysisk aktivitet, som är den påverkbara riskfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.

Andra viktiga fokusområden är övervikt och fetma, social isolering och mobbning, då de haft en särskilt negativ utveckling det senaste årtiondet, samtidigt som de har en tydlig påverkan på flera av hjärnans sjukdomar.

Nedan kan du ladda hem rapporten Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdommar som i IHE tagit fram på uppdrag av Hjärnfonden.

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.