Hjärnfonden
Ge en gåva
Zheng Chang.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Gunilla Sonnebring

Kategori: ADHD

Lästid: 3 minuter

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.

Läkemedel mot ADHD skrivs ut efter en noggrann diagnostisering och bedömning, oftast när symtomen är måttliga till svåra och påverkar det dagliga livet mycket.

Men att ta ADHD-medicin eller inte är en fråga som många brottas med. Särskilt föräldrar till barn som nyligen fått diagnosen. Det finns bland annat en rädsla för att de här medicinerna, som är centralstimulerande, ska slita på hjärtat. Och många är oroliga för vad som händer efter många års användning.

Hög dos och lång tids medicinering ökar risken

Det här har Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, forskat på. I en studie som leddes från Karolinska Institutet och som publicerades i JAMA Psychiatry undersökte han användning av ADHD-läkemedel i upp till 14 år.

Studien visar att ADHD-medicinering under en lång tid och i högre dos än genomsnitt är kopplat till en något ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar, främst högt blodtryck och ateroskleros (åderförkalkning eller åderförfettning). Generellt ökade risken för hjärt-kärlsjukdom med ungefär fyra procent per år. Riskökningen var störst under de första åren och planade sedan ut, och var bara statistiskt signifikant i doser högre än 1,5 gånger den genomsnittliga dygnsdosen.

– Forskningen visar att det finns en liten ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, främst högt blodtryck, i samband med långvarig användning av ADHD-medicinering. Den ökade risken ska noga vägas mot fördelarna med behandlingen för varje patient, säger Zheng Chang.

När kan det vara farligt att ta ADHD-medicin?
– Det är farligt att använda ADHD-medicin på ett sätt som inte ordinerats av en läkare, eller att missbruka den utan en korrekt diagnos av ADHD. I övrigt anses ADHD-mediciner generellt vara säkra att använda vid korrekt förskrivning och regelbunden övervakning.

Många avbryter behandlingen

Oro för att medicinen ska vara farlig kan vara ett av skälen till att hälften av alla ungdomar, unga vuxna och vuxna som får ADHD-medicin slutade ta den inom ett år. Det visar en multinationell studie ledd från Karolinska Institutet, publicerad i Lance Psychiatry. För barn, där det oftast är föräldrarna som avgör, var det något färre som avbröt behandlingen. Men fortfarande hade 35 procent slutat ta sin ADHD-medicin ett år efter att de började.  

Avbrytande av ADHD-medicinering är vanligt i många länder. Vanliga orsaker är biverkningar, låg effektivitet eller oro för beroende, säger Zheng Chang som lett även denna studie.  

Men att avbryta sin ADHD-medicinering utan att prata med sin läkare är inte att rekommendera. 

  Att avbryta sin medicinering av ADHD i förtid kan leda till dålig kontroll av ADHD-symtom och funktionsnedsättning vid ADHD. Det kan också resultera i exempelvis olycksfallsskador, skol- eller arbetsproblem samt problem relaterade till missbruk, säger Zheng Chang. 

Den största gruppen som avbröt behandlingen var unga vuxna, 1819 år. Det tros bero på att det är då man lämnar barn- och ungdomspsykiatrin och går in i vuxenpsykiatrin och riskerar att falla mellan stolarna. 

Forskarna analyserade förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter som startat ADHD-medicinering i Australien, Danmark, Hong Kong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA.  

Kopplat till minskad risk att dö

I ytterligare en  annan studie har Zheng Chang och hans forskarkollegor visat att  det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

– Studien visade att det finns ett samband mellan medicinering efter diagnos och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest minskade risken att dö av onaturliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger. Sambandet var inte lika starkt för risken att dö av naturliga orsaker, som fysiska hälsotillstånd, säger Lin Li, postdoktor på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

Studierna

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet. – Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.
Ung kille ligger nedlutad framför sin dator

Isabell Brikell vill ta reda på varför personer som har ADHD oftare får migrän

Isabell Brikell är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på riskfaktorer, medicinsk behandling och samsjuklighet inom ADHD. Hon är intresserad av varför personer med ADHD ofta även har neurologiska sjukdomar och speciellt hur gener och miljöfaktorer bidrar till att personer som har ADHD ofta får migrän. #postkodeffekten
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta