Hjärnfonden
Ge en gåva
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

Text: Oscar Fernandez-Capetillo 

Kategori: ALS, Forskning

Lästid: 2 minuter

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.

Min forskargrupps specialitet är, enkelt uttryckt, att kartlägga hur olika substanser påverkar celler. I samband med det globala fenomenet ”ice bucket challenge” insåg jag att vår expertis kunde göra nytta inom ALS-forskningen. Nu har vi arbetat hårt i sju år med att förstå denna komplexa sjukdom. I dag vet nämligen ingen exakt hur de bakomliggande mekanismerna ser ut.  

Att ta reda på mer om hur ALS fungerar är sannolikt en förutsättning för att kunna utveckla effektiva läkemedel. De terapier som nu finns på marknaden kan, hos de allra flesta patienter, bara förlänga livet marginellt. Det behövs verkligen nya behandlingsformer.  

De senaste årens ALS-forskning har visat att vissa förändringar i nervcellernas inre maskineri gör att de börjar producera defekta molekyler, som cellerna därefter inte lyckas göra sig av med. Vi tror att de här molekylerna förstör cellen inifrån. Därför arbetar vi, med stöd från Hjärnfondens givare, på att lära oss mer om de här mekanismerna. Målet är att få fram ett läkemedel som kan hjälpa nervcellerna att oskadliggöra de defekta molekylerna.  

Efter att ha undersökt tusentals olika substanser, bland annat med hjälp av robotiserade mikroskop, kunde vi identifiera några intressanta kandidater. Dessa visade sig sedan kunna öka livsdugligheten hos celler med ALS-liknande fel. Vårt nästa steg är nu att göra mer avancerade laboratorieförsök med läkemedelskandidaterna. Vi hoppas att det på sikt kan leda till en helt ny sorts ALS-behandling.  

Vi tror väldigt mycket på vår idé, men vårt arbete kräver kostsamma kemiska experiment. På så sätt gör varje extra krona som skänks till forskningen verklig skillnad för oss.   

Oscar Fernandez-Capetillo
Professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta