Rekordmånga ansökningar och 111 miljoner till svensk hjärnforskning

428 ansökningar kom under våren 2024 in till Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Det är det största antalet ansökningar någonsin.

– Vi trodde inte att vi skulle få in så många ansökningar i år eftersom många av forskarna fått två- eller treåriga anslag vilket gör att de inte kan söka igenom förrän de är avslutade, säger Karin Uhlén, ansvarig för forskningsstöd på Hjärnfonden.

2023 inkom 345 ansökningar och 2022 var det 313. Att fler forskare ansöker om finansiering från Hjärnfonden speglar flera viktiga aspekter av dagens hjärnforskning:

Hjärnforskning är ett växande område som kräver betydande ekonomiska resurser för att utforska komplexa frågor och utveckla nya behandlingar.

Fler forskare engagerar sig i hjärnforskning, vilket tyder på ett växande intresse och ett erkännande av hjärnans betydelse för hälsa och sjukdomar.

Den ökande mängden ansökningar reflekterar förtroendet för att forskningen har potential att leda till viktiga upptäckter och förbättringar inom medicin och vård.

Dessa trender visar på en dynamisk och framåtblickande forskningsmiljö inom hjärnforskningen i Sverige.

2024 kan Hjärnfonden dela ut 111 miljoner kronor till 73 hjärnforskare knutna till svenska lärosäten. Forskningsprojekten som får stöd inkluderar exempelvis studier om Alzheimer, ALS, smärta, psykisk ohälsa, ätstörningar, MS, epilepsi och många andra neurologiska diagnoser och tillstånd.

— Det är otroligt glädjande att vi i år kan bidra med 111 miljoner kronor till denna avgörande forskning, tack vare våra generösa givare. Forskning om hjärnan är nödvändig för att utveckla bättre behandlingar och diagnoser, vilket kan förbättra livskvaliteten för många, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

Peter Thelin, ordförande för Hjärnfonden, tillägger:

— Varje bidrag är avgörande för att vi ska kunna uppnå vårt mål: ett samhälle där alla hjärnor fungerar optimalt utan sjukdomar. Dessa pengar är viktiga för att rädda liv och förbättra framtiden för många människor.

I år får 19 forskare treårsbidrag, 29 får tvåårsbidrag och 25 får ettårsbidrag. Av de 428 inskickade ansökningarna räckte givarnas pengar till 73 forskningsanslag. Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd som ansvarar för att besluta om vilka forskningsprojekt som kvalificerar sig till att få finansiellt stöd.

— Vi tvingas tyvärr varje år att neka många kvalificerade projekt på grund av bristande resurser. Denna gång har vi fått fler ansökningar än någonsin tidigare, vilket gör att vi måste prioritera extra hårt. Det är svårt att föreställa sig vilka upptäckter vi kan missa på grund av begränsade medel. Med mer resurser skulle vi kunna stödja ännu fler lovande projekt, säger Cecilia Lundberg.

• Karolinska Institutet: 28 st
• Lunds universitet: 12 st
• Göteborgs universitet: 12 st
• Uppsala universitet: 8 st
• Linköpings universitet: 5 st
• Umeå universitet: 5 st
• Stockholms universitet: 3 st

För en komplett lista över forskningsprojekt som fått stöd, besök: