Hej Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden

– Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Vi vill öka välbefinnandet, hälsan och vår förmåga att växa genom att stärka högkvalitativ hjärnforskning, öka kunskapen om hjärnan hos individer och verka för ett hjärnmedvetet samhälle. För att uppfylla vår vision arbetar vi med ändamålen: insamling och finansiering av hjärnforskning samt kunskapsspridning och opinionsbildning för hjärnans område.

– Under mina åtta år som generalsekreterare har Hjärnfonden ökat sitt stöd till hjärnforskningen med 112 procent. Jag är glad att vår styrelse har gett oss mandat att prioritera att växa insamlingen i utmanade tider så att vi nu kan öka utdelningen till forskningen ännu mer. Och vi slår inte av på takten, vi ska fortsätta att öka bidragen till svensk hjärnforskning ännu mer.

– Ja, det är den fantastiska testamentsgåvan som Hjärnfonden fick 2019 på hela 70 miljoner kronor till forskningen om Alzheimers sjukdom från en okänd dam. Så mycket medel hade vi aldrig fått förut och vi funderade mycket på vilken strategi vi ville ha när vi fördelade pengarna till forskningen. För att få lite känsla för vem damen var och vad som intresserade henne åkte jag och en kollega och träffade damens bästa vän. Vi hade en trevlig eftermiddag där vi fick veta mer om damen, hennes intressen och hur hon var. Det hjälpte oss och vår vetenskapliga nämnd att sätta riktlinjer för en särskild utlysning där hennes pengar sedan fördelades. Det var väldigt spännande och i tuff konkurrens, jag tror att det var hela 70 projekt som sökte medel, valde sedan vår vetenskapliga nämnd ut sex lovande forskningsprojekt som fick medel över flera år, resten spreds ut i vår vanliga utdelning till Alzheimerforskning.

– Hjärnan får mer och mer uppmärksamhet. Och intresset för hur vi kan leva våra liv smartare utifrån hjärnans perspektiv ökar. Men vi har lång väg kvar. Samhället idag är inte uppbyggt utifrån hur våra hjärnor fungerar, vi snarare missgynnas av det. De senaste åren har vi dock lärt oss mycket mer om hur hjärnan fungerar. Forskningen revolutioneras hela tiden i takt med att allt fler tekniska framsteg görs. Och nu behöver samhället anpassas efter våra hjärnor; från skola, arbetsplatser, vård och omsorg till hela vår livsstil. Det är viktiga frågor som påverkar oss alla.

– Till stor del handlar det om resurserna till forskningen. Hjärnan är underbeforskad jämfört med andra organ. Situationen för forskarna är dessutom tuff, de tvingas idag lägga orimligt stor del av sin tid på att söka pengar i stället för att forska. Vi vill ju att de allra smartaste hjärnorna ska ägna sig åt att ta fram nya behandlingar och läkemedel åt de som är drabbade av hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inte sitta med ansökningsblanketter. Sverige har många duktiga forskningsgrupper och de behöver mer resurser. Därför tycker jag att våra givare är värda en eloge. Utan dem kunde vi inte stärka någon hjärnforskning.

– Hjärnfonden stödjer forskning om hela hjärnan. Vår vetenskapliga nämnd som granskar och bedömer alla inkomna ansökningar arbetar efter tre fastställda kriterier; vetenskaplig kvalitet, nytänkande och originalitet samt kompetens och genomförbarhet. En stor del av projekten som får stöd är grundforskning, alltså forskning som syftar till att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hjärnans struktur och funktion. Den är extra viktig av flera skäl; Hjärnan är en av de mest komplexa strukturer som vi känner till. För att kunna hitta bot och behandling mot sjukdomar som exempelvis Alzheimer, ALS, Parkinson och Schizofreni så måste vi först förstå de molekylära och cellulära orsakerna bakom sjukdomen.

– Framgångarna med de nya Alzheimer-läkemedlen som kommer nu är fantastiska. Jag minns också med stolthet Ice Bucket Challange 2014 då världen lärde sig vad ALS är och Hjärnfonden kunde dela ut fyra miljoner till forskarna. Det har också gjorts stora framsteg inom forskningen om MS och många andra diagnoser. Och som sagt, den otroligt viktiga grundforskningen som är förutsättningen för alla stora genombrott längre fram i forskningskedjan.

– Jag tror att intresset för hjärnforskning kommer att öka. Vi ser redan ett ökat intresse för att forska på livsstilsfaktorer kopplade till hjärnan, som kost, sömn och stress. Jag tror också att det kommer tillkomma mycket ny teknik som kommer att öppna många dörrar.

– De är helt avgörande. Hjärnfonden får inget statligt stöd, vi är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

– En stor del av Hjärnfondens arbete handlar såklart om att finansiera hjärnforskning vid svenska lärosäten. Men jag vill också lyfta fram vårt andra ändamål, hur viktigt det är att öka kunskapen om hjärnan i samhället. Att vi lär ut vilka livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa, ger råd och stöd till drabbade och anhöriga och är en röst utåt för de som vill berätta om hur det är att leva med en diagnos. Det viktiga är att alla människor lever efter den kunskap om hjärnan som finns idag. Vi behöver nå ut till skolor, arbetsplatser och till de beslutsfattare som bygger vårt samhälle och vår infrastruktur. Vi behöver en hjärnvänligare plats att leva på. Ett samhälle som är anpassar efter hjärnan, där alla olika hjärnor får plats. Och tar plats.

– Varje år får vi hundratals ansökningar från forskare som vill ha stöd från Hjärnfonden. Hur många bidrag vi kan ge beror på hur mycket pengar vi samlar in och hur vår Vetenskapliga nämnd bedömer projektens kvalitet. Nämnden består av 24 av Sveriges främsta experter inom neurovetenskap, och de har som uppgift att noggrant granska alla ansökningar och välja ut de projekt som har bäst förutsättningar att skapa ny viktig kunskap. De gör gemensamt en sakkunnig, oberoende och kollegial bedömning av alla inkomna ansökningar och ser till att allt går rätt till enligt strikta etiska regler och utan några intressekonflikter.

– Det jag tycker är spännande och engagerande är att bygga en organisation där vi varje år kan dela ut mer pengar till forskningen och skapa en förändring i samhället. Att leda en organisation som arbetar effektivt med glädje och energi. Mitt långsiktiga uppdrag som generalsekreterare, att hela tiden öka utdelningen till forskningen, är väldigt inspirerande. Och det är så roligt med alla fantastiska kollegor som gör så stor skillnad, både på arbetsplatsen och för alla som är drabbade av hjärnans sjukdomar.

– Att prata om barnen och skolan gör mig upprörd. Skolmiljön är så otroligt avgörande för inkludering i samhället och att alla olika hjärnor ska få och ta plats. Vi måste reformera skolan så att den fungerar för alla barn. Vi måste egentligen reformera hela samhället. Det är ett alltför stort utanförskap och psykisk ohälsa är alltför utbrett.

– Min egen pappa drabbades av Alzheimer så jag vet hur det känns att vara anhörig till en älskad person som drabbas av den svåra och dödliga sjukdomen. Det var en enorm sorg att se hur han förlorade alla sina förmågor. Ja, hela sin identitet. Vår starka, kloka och snälla pappa blev en annan person. Den erfarenheten delar jag med många anhöriga runt om i landet.

– Genom jobbet och familjen möter jag hela tiden människor vars hjärnor fungerar helt olika. Det har fått mig att förstå hur olika vi människor är och hur lite vi tyvärr pratar om det. Alla har så olika behov och förutsättningar. Om samhället hade varit mer anpassat efter våra olika hjärnor hade alla människor kunnat nå sin fulla potential. Som det är nu slarvar vi i stället bort potential.

– Att vi hela tiden ökar utdelningen till den livsviktiga hjärnforskningen.

– Att arbeta med planeringen inför det stora Alzheimer-symposiet vi kommer att ha våren 2025. Det är en uppföljning av den särskilda utlysning vi gjorde när vi fick in det stora Alzheimer-testamentet 2019. Jag ser också fram emot alla nya samverkansprojekt med organisationer, filantroper, företag och privata givare.

– Att fler människor ska ha en större insikt om hur hjärnan fungerar och att fler ska ha en bättre livskvalitet tillsammans med sin hjärna. Jag hoppas att det ska bli tydligare i samhället att vi behöver anpassa oss efter våra hjärnor och att vi alla kommer att ha ett ökat välbefinnande, hälsa och förmåga att växa våra hjärnor mer. Jag lyssnar nyfiket till det som idag kallas för hjärnkapital och som det pratas mycket om internationellt. Vi behöver se vår hjärna som en resurs. Visionen är naturligtvis också att vi ska öka utdelningen till forskningen och att vi fortsätter att ha en effektiv organisation.

– Hjärnfonden har länge varit katalysatorer inom svensk hjärnforskning, framförallt när det gäller grundforskning. I framtiden tror jag att vi dessutom i större grad kommer att kunna ta katalysatorrollen vidare in i translationell forskning, där grundforskningens resultat översätts till kliniken för implementering.

– Jag tror också att Hjärnfonden kommer att vara med och bredda kompetensen inom områden där vi idag har brist på just neurokompetens. Det finns många områden där bra idéer finns men där kunskap om hjärnan saknas. Där ska vi vara och lära ut hur hjärnan fungerar, så att vi får ett samhälle anpassat efter alla hjärnor.