Hjärnfonden
Ge en gåva
En sjuksyster tar blodprover.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Ny studie: Blodprov avslöjar Alzheimer

Ett enkelt blodprov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom har testats inom vården. Träffsäkerheten är på 90 procent, enligt en studie från Lunds universitet. Studien är delvis finansierad av Hjärnfondens givare.

Alzheimers sjukdom drabbar var femte kvinna och var tionde man, men diagnosen kan vara svår att ställa. Avancerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov som mäter vissa proteiner finns på minnesmottagningar, men det finns ett stort behov av enklare diagnosverktyg i primärvården. 

Forskare i Lund har utvecklat ett blodprov som mäter tau217, en biomarkör i blodet som är specifik vid just Alzheimer. Studier visar att testet är lika tillförlitligt som ryggvätskeprov och att det med 90 procents säkerhet kan avgöra om en patient med minnessvårigheter har Alzheimers sjukdom. 

Forskarna betonar vikten av tidig diagnos i takt med att nya behandlingar utvecklas. 

– I USA har man exempelvis godkänt en ny immunoterapi, och dessa kommer förhoppningsvis bli tillgängliga i Europa relativt snart. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson, som är professor i neurologi vid Lunds universitet. 

Ett blodprov som kan utesluta Alzheimer är också värdefullt, då minnesproblem kan bero på andra behandlingsbara tillstånd som depression. Nästa steg är att utveckla kliniska riktlinjer för användning av blodprovet i vården. 

Oskar Hanssons har lett studien tillsammans med Sebastian Palmqvist, docent i neurovetenskap och lektor i neurologi med inriktning kognition vid Lunds universitet, och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.  Både Oskar Hanssons och Sebastian Palmqvists forskning har under många år finansierats av Hjärnfonden 

Studien

  • Blood Biomarkers to Detect Alzheimer Disease in Primary Care and Secondary Care, Jama

    Läs mer

Tidigare artiklar om forskningen

  • Blodprov ger tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

    Läs mer
  • Ny metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom

    Läs mer
  • Blodprov kan avslöja Alzheimer

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta