Varför uppstår psykoser?

Min forskning fokuserar på att förstå hur hjärnan driver informationsflödet och hur det kan användas för att förstå psykossjukdomar. Dessutom undersöker jag tidiga markörer på neurala förändringar som kan användas för att förutse psykossjukdomar. Vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona arbetar jag i ett team som fokuserar på metodutveckling och teoretisk neurobiologi. Hjärnans informationsbearbetning är resultatet av många faktorer som samverkar på komplexa sätt. De metoder jag använder stärker förståelsen för dessa interaktioner. Det möjliggör studier av hur hjärnan organiserar information om världen och hur vi hanterar den. Vid en psykos förändras hjärnans informationsflöde och personer kan uppleva störningar i verklighetsuppfattningen vilket kan leda till hallucinationer och ovanliga övertygelser. Jag tror att mer forskning om hur hjärnan fungerar kan leda till en bättre förståelse av psykossjukdomars utveckling.

Jag hoppas att mina resultat kan ge stöd för att det finns en obalans i informationsflöde samt att identifiera dess utveckling. Det kan ge stöd åt hypotesen att vanföreställningar beror på störningar i hur information flödar hierarkiskt genom hjärnan och hur det förändras vid olika faser. Min förhoppning är att identifiera neurala markörer som är känsliga för möjligtvis subtila men viktiga skillnader mellan psykossjukdomar.

Det mest utmanande och även mest spännande är att fånga hjärnans komplexitet. I min forskning har vi några hundra dimensioner, ett för varje område i hjärnan som vi undersöker, samt tidens flöde. Målet är att fånga den övergripande interaktionen på ett tolkningsbart sätt. En annan minst lika viktig utmaning är att förstå vad hjärnan gör, hur och varför. Jag arbetar därför med beräkningsmetoder som visar på vilka mekanismer som ligger till grund för psykossjukdomar.   

Mitt intresse för hjärnforskning har sitt ursprung i filosofiska frågor om verklighet och kunskap. Hjärnan ligger ju till grund för vår verklighetsuppfattning och relationer människor sinsemellan. Sedan kan det många gånger finnas en balans i hjärnan där vi mår bra, samt en obalans där vi mår mindre bra, och det var naturligt för mig att fokusera på att bättre förstå mental ohälsa. Efter att jag avslutat mina doktorandstudier började jag forska om barns hjärnor då jag tror att en djupare förståelse för informationsbearbetning hos unga kan möjliggöra för att förhindra utvecklingen av psykiatriska tillstånd i framtiden.    

Jag har en nyfikenhet och önskan att förstå hur hjärnan fungerar. Kognitiv neurovetenskap är ett fält som genomgår stora förändringar, nya metoder utvecklas och mer och mer data samlas in. Det låter oss förstå hjärnans komplexitet på ett djupare plan. Jag vill förstå hjärnans underliggande principer och hur de förändras vid en psykossjukdom. Jag drivs också av själva problemlösningen, att hitta lösningar på svåra problem. Hjärnans inneboende förmåga att organisera sig är en kod och jag vill bidra till att förstå den bättre.  

Det här stipendiet möjliggör för mig att forska vid universitet i Barcelona med ett forskarteam som är världsledande i avancerade analysmetoder i neurovetenskap. Det möjliggör för mig att brygga teoretisk neurobiologi, hjärnavbildningsteknik och beräkningsmodeller samt datorsimuleringar för att undersöka de faktorer som ligger till grund för psykossjukdomar.    

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare.