Hjärnfonden
Ge en gåva
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

Carolines mamma är en av närmare 100 000 svenskar som har Alzheimers sjukdom. Nu berättar hon om livet som anhörig på Hjärnfondens Instagram.

Text: Fredrik Sandevärn

Skribent

Foto: Privata bilder

Lästid: 2 minuter

"...mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig"

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

De ses en gång i veckan, ibland två, Caroline och hennes mamma. Hon är prydlig, har kavaj med brosch, fixat hår, rött nagellack och röd färg på läpparna. Alltid. Hon är en ärlig kvinna med pondus – reko som en del säger. En person som märks i rummet – intresserad, glad, har lätt till skratt och vet hur man njuter av livet.

Men plötsligt börjar hon förändras. Det samlas på saker, hon ringer och upprepar sig och när de ska ses kommer hon inte. Tillsammans inser resten av familjen att det inte bara handlar om ålderdom och det visar sig att hon drabbats av Alzheimers sjukdom.

När jag är där är det stökigt, mamma har morgonrock hela dagen och svär ibland. Något är fel.

Inför Alzheimerdagen 21 september delar Caroline sin historia om livet som närstående i tre inlägg på Hjärnfondens Instagram. Om känslorna när någon nära långsamt försvinner. Om att flytta en person hemifrån som inte förstår. Men också om ljusglimtarna och styrkan i mötet med andra i samma situation.

– Tuffa beslut, dåligt samvete som vi oftast har i onödan, ångest och magknip blir lättare att bära när vi delar med varandra. Det är fantastiskt fint, säger hon.

Klicka här för att komma till Hjärnfondens Instagram.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler berättelser från drabbade och anhöriga? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Porträttfoto på Fredrik Sandevärn som är Social Media Creative på Hjärnfonden

Fredrik Sandevärn

Skribent

Fredrik Sandevärn är skribent, social media creative och har en kandidatexamen i Marknadsföring.
Läs mer om Fredrik Sandevärn

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta