Hjärnfonden
Ge en gåva
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Text: Per Nilsson

Alzheimerforskare vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

"Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom"

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.

”Min farfar gick bort i sviterna av Alzheimer och min pappa fick sin diagnos för sju år sedan. Situationen för pappa blir långsamt sämre, men det finns fortfarande små ljusglimtar. I likhet med hundratusentals andra anhöriga känner jag vanmakt och hoppas på nya forskningsframsteg. Som hjärnforskare är jag dock mycket bekant med ett av de stora hindren – bristen på resurser. Varje extra krona gör verklig skillnad.

“Min forskargrupp arbetar för att hitta ett helt nytt sätt att behandla Alzheimers sjukdom. Vi tror att det går att använda nervcellernas interna städsystem, som kallas autofagi, för att minska mängden av de skadliga proteiner som uppstår vid Alzheimer.

Autofagin består av små blåsor som åker runt inne i cellen och suger upp skräp, som sedan bryts ner. Vid Alzheimer sätts det här systemet ur spel i de drabbade nervcellerna, vilket av allt att döma påskyndar sjukdomsprocessen. Vi tror att denna skadliga händelsekedja kan förhindras genom att vi stimulerar autofagin med särskilda molekyler.

I dagsläget testar vi vår hypotes i laboratorieexperiment. Det kommer att dröja minst ett år innan vi har några resultat, men förhoppningsvis kan vi då visa att ”städstimuleringen” leder till fler friska nervceller. I bästa fall kan det på sikt leda till ett nytt Alzheimerläkemedel. På vägen kommer vi dock att behöva ytterligare resurser.

Som du säkert förstår är jag inte bara professionellt engagerad i Alzheimerforskningen, utan också känslomässigt. Min största drivkraft är att få hjälpa alla som drabbas, direkt eller indirekt, av denna dödliga sjukdom.”

Per Nilsson
Alzheimerforskare vid Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta