God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Sedan mitten av 90-talet har vården fått nya behandlingsalternativ mot flera av hjärnans sjukdomar. Andelen MS-patienter som får skov varje år har minskat med ungefär 90 procent. Personer med schizofreni har fått tillgång till effektivare läkemedel med färre biverkningar. Och antalet dödsfall till följd av stroke har halverats. Ja, halverats.

Många av de stora framstegen har dock, än så länge, mest gett avtryck i forskarvärlden. Jag syftar på sådant som ökad förståelse för hjärnans funktioner och utveckling av nya avancerade tekniker. Detta brukar kallas grundforskning. Våra givare bidrar även till den typen av arbete, vilket är avgörande för att på sikt kunna stoppa sjukdomar som idag är obotliga.

De senaste 30 åren har forskarvärlden faktiskt fått oanade möjligheter – exempelvis att se in i hjärnan, stänga av och sätta på enskilda gener, skräddarsy molekyler som ”hittar in” i hjärnan, skapa specialiserade nervceller utifrån stamceller och simulera hjärnsjukdomar i laboratoriet. Vi har knappt hunnit börja skörda frukterna av allt detta. Därför är det så viktigt att hjärnforskningen får chans att fortsätta.

Effektiva behandlingar mot sjukdomar som Alzheimer och ALS kan vara riktigt nära. Parkinsonforskningen ser ut att ha hittat ett sätt att reparera de skador i hjärnan som sjukdomen orsakar. Flera nydanande metoder för att angripa depression undersöks för fullt. Läkemedel som kan förbättra återhämtningen efter stroke är kanske bara några år bort.

Det finns många skäl att se optimistiskt på framtiden. Men för att våra förhoppningar ska förvandlas till verkliga genombrott måste hjärnforskningen få tillräckliga resurser. Tillsammans fortsätter vi arbeta för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.

God jul och gott nytt år!

Anna Hemlin

Hjärnfondens generalsekreterare