Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Dag Sehlin

Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Lästid: 2 minuter

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.

Antikroppsterapier går ut på att specialdesignade antikroppar sprutas in i blodet. Dessa tar sig sedan till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner, vilket signalerar till kroppen att de här proteinerna ska städas bort. Den här principen har visat sig fungera och i flera länder har minst en av bromsmedicinerna nu godkänts.

Problemet är att dagens antikroppsterapier har begränsad effekt. En av antikropparna utvecklades ursprungligen här i Uppsala och nu arbetar jag och min forskargrupp med en uppdaterad version. Vi vet ju att detta läkemedel fungerar, vi vill ”bara” få det att fungera bättre. För att lyckas behöver vi stöd.

Den huvudsakliga utmaningen är att hjärnan har en skyddande barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, från att komma in. Vi har därför modifierat antikroppen så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan. Ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Hittills har vi fått bra grundläggande insikter och gör hela tiden nya framsteg. Vi är mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta framåt i samma takt.

Nya genombrott är helt avgörande för att på sikt kunna stoppa Alzheimer – som både är en av våra värsta folksjukdomar och extremt kostsam för samhället. Jag tror att vårt arbete kan ta hjärnforskningen närmare detta mål. Men då krävs mer resurser till hjärnforskningen.

Dag Sehlin
Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
Ett kollage med en sjukskötare som sitter på en tändsticksask mot grön bakgrund.

Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Den 16 oktober deltar Hjärnfonden i ett symposium på temat vårdutveckling vid Alzheimers sjukdom, arrangerat av Stiftelsen Solstickan, Karolinska Institutet och professor Bengt Winblad.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta