Text: Dag Sehlin
Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet
Kategori: Alzheimers sjukdom
Lästid: 2 minuter
Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling
Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Antikroppsterapier går ut på att specialdesignade antikroppar sprutas in i blodet. Dessa tar sig sedan till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner, vilket signalerar till kroppen att de här proteinerna ska städas bort. Den här principen har visat sig fungera och i flera länder har minst en av bromsmedicinerna nu godkänts.
Problemet är att dagens antikroppsterapier har begränsad effekt. En av antikropparna utvecklades ursprungligen här i Uppsala och nu arbetar jag och min forskargrupp med en uppdaterad version. Vi vet ju att detta läkemedel fungerar, vi vill ”bara” få det att fungera bättre. För att lyckas behöver vi stöd.
Den huvudsakliga utmaningen är att hjärnan har en skyddande barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, från att komma in. Vi har därför modifierat antikroppen så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan. Ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.
Hittills har vi fått bra grundläggande insikter och gör hela tiden nya framsteg. Vi är mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta framåt i samma takt.
Nya genombrott är helt avgörande för att på sikt kunna stoppa Alzheimer – som både är en av våra värsta folksjukdomar och extremt kostsam för samhället. Jag tror att vårt arbete kan ta hjärnforskningen närmare detta mål. Men då krävs mer resurser till hjärnforskningen.
Dag Sehlin
Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet