Hjärnfonden
Ge en gåva
En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Kategori: Forskningsstöd

Lästid: 2 minuter

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.

I december har Hjärnfonden beslutat att göra en extra utdelning av forskningsbidrag på totalt 7,2 miljoner kronor. Tolv framstående forskare inom neurovetenskap har beviljats 600 000 kronor var, vilket kan ses som en välkommen julklapp till hjärnforskningen.

Den extrainsatta utdelningen kompletterar de återkommande utdelningarna för forskningsbidrag och postdoktorala anställningar. Bidragen för postdoktorala anställningar ersatte 2024 de tidigare postdoktorala stipendierna, och är en insats för att stärka förutsättningarna för nyligen disputerade forskare att fortsätta sin karriär.

– Vi är glada över att kunna ge ett extra stöd till svensk hjärnforskning. Pengarna möjliggör nya forskningsframsteg som ökar vår kunskap om hjärnan, och i förlängningen kan det göra stor skillnad för alla som påverkas av hjärnans sjukdomar, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

Forskare som får ta del av extrautdelningen

  • Katarina Le Blanc, Karolinska Insitutet
    Kognitiv svikt av blodstamcellstransplantation – nerver, psyke och inflammation
  • Stefan Schwartz, Uppsala universitet
    Antiviral drugs targeting silent herpesvirus infections of the nervous system
  • Maria Ankarcrona, Karolinska Insitutet
    Ny strategi för att dämpa inflammation tidigt i Alzheimers sjukdom
  • Fredrik Sterky, Göteborgs universitet
    Cellulära mekanismer som reglerar synapsstabilitet och skyddar mot schizofreni
  • Catarina Lavebratt, Karolinska Insitutet
    Blodkärls-inflammation hos barn med ADHD? Skyddar probiotika?
  • Antonios Pantazis, Linköpings universitet
    Molekylär fysiologi av en jonkanal associerad med hörsel och dövhet
  • András Buki, Örebro universitet
    Långsiktig djup fenotypning av lindrig traumatisk hjärnskada- ÖmTBIR
  • Anna Karin Hedström, Karolinska Insitutet
    Inverkan av genetik, miljö och livsstil på förloppet av multipel skleros
  • Tomas Deierborg, Lunds universitet
    Microglial Galectin-3 in Alzheimer’s: An in-depth Translational Investigation
  • Daniela Calvigioni, Karolinska Insitutet
    Hjärnans kretsar av stressinducerad ångest hos ungdomar
  • Axel Abelein, Karolinska Insitutet
    Chaperon-amyloid-interaktioner för biomimetisk behandling av Parkinsons sjukdom
  • Henrik Jörntell, Lunds universitet
    Tidig prediktion av epilepsianfall för förbättrad livskvalitet och hälsa

Läs mer om vilka andra forskningsprojekt som fått stöd från Hjärnfonden under 2024.

Hjärnfondens forskningsbidrag

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Ett kollage med en pojke i svartvitt som lutar sig mot flera högar med tiokronor, mot rosa bakgrund.

Rekordmånga ansökningar och 111 miljoner till svensk hjärnforskning

Fler forskare än någonsin har ansökt om finansiering hos Hjärnfonden i år. Rekordet speglar ett ökande behov av finansiering och ett stort intresse för hjärnforskningens potential.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta

Följ oss

InstagramFacebookTwitterLinkedInYouTube