Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Det finns flera livsstilsfaktorer som är förknippade med hjärnans hälsa. Exempelvis fysisk aktivitet, hälsosam kost, tillräcklig sömn, stressreducering och att undvika alkohol, rökning och andra droger. Men också sociala aktiviteter och kognitiv träning. Goda levnadsvanor kan bidra till bibehållen och ökar hjärnfunktion, minskad risk för sjukdom och positiv påverkan på hälsan som helhet.

Miia Kivipelto, professor i professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet har utfört studier där fem livsstilsfaktorer som förbättrar hjärnhälsan och ökar chansen till ett långt och friskt liv. De fem faktorerna är hälsosam kost, fysisk aktivitet, sociala och kognitiva aktiviteter (som läsning och korsordslösning) samt koll på hjärt- och kärlvärden.

I de här fallen handlar det framför allt om kommuner som vill skapa mötesplatser för att stimulera äldre, men Miia Kivipelto poängterar att förebyggande arbete för att förhindra hjärnohälsa inte är något som enbart berör de äldsta.

– Det är aldrig för tidigt eller för sent att förändra sin livsstil.

Därför har hennes team också dragit igång ett nytt projekt som riktar sig till barn och ungdomar– High Five for Life. I London pågår just nu en studie kring hur universitetsstudenter kan förändra sin livsstil. Och mer forskning är nödvändig.

– Det behövs verkligen mer forskning på området, inte minst vad gäller de sociala faktorerna. Blodtryck och kolesterol kan vi ju mäta, men hur mäter vi ensamhet eller stress?

Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden, understryker också vikten av fortsatt forskning vad gäller hjärnhälsa och livsstilsfaktorer.

– Varje ny studie ökar vår förståelse. Det är också viktigt att fortsätta grundforskningen: Vad gäller hjärnans funktioner återstår fortfarande det mesta att upptäcka.

Idag vet vi att hjärnhälsan kan förbättras både genom att individer ändrar sina levnadsvanor och genom insatser som främjar hälsosamma val i samhället. Joakim tycker det är viktigt att samhället i stort underlättar för människor att skaffa levnadsvanor som är bra för hjärnhälsan.

– Vi behöver bygga samhällen som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det kan handla om belysning i parker så att det känns tryggt att röra sig ute, eller att det finns cykelbanor som det inte känns livsfarligt att cykla på.

I en rapport från IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi), på uppdrag av Hjärnfonden, framkommer att låg fysisk aktivitet är den livsstilsfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar negativt.

Mötesplatser för social samvaro är också viktiga, och här menar Joakim Ramsberg att till exempel idrottsföreningar kan göra mycket för att fler ska känna sig inkluderade.

– Och i arbetslivet finns det mycket att göra på organisatorisk nivå, så att medarbetarna slipper hög stressbelastning under lång tid och får möjlighet till återhämtning.

Det finns ett samband mellan bristande arbetsförhållanden och stressrelaterad psykisk ohälsa. I en nysläppt rapport från Försäkringskassan, lägesrapport II: Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, 2024, visar dessutom en undersökning bland sjukskrivna att cirka 80 procent av dem som är sjukskrivna i psykiatriska diagnoser upplever att stress bidrog till sjukskrivningen.

Att högt blodtryck ökar risken för både stroke och Alzheimer är välkänt, men många svenskar lever med förhöjt blodtryck utan att ha en aning om det. I Sverige har 36 procent av männen och 25 procent av kvinnorna högt blodtryck, men nästan hälften av de drabbade är omedvetna om sin sjukdom och får ingen behandling. Ett vårdförlopp, likt det för mammografi, borde även finnas vad gäller blodtryckskontroll, anser Joakim Ramsberg.

Tobaks- och alkoholpolitiken är ett annat område där det finns förändringar att göra. Joakim Ramsberg efterlyser också större samverkan mellan olika samhällsaktörer:

– Det är viktigt att vi bestämmer oss för var ansvaret för folkhälsan ligger och bestämmer oss för hur vi tillsammans kan arbeta mest effektivt.