Olika risker med olika hormonläkemedel

Många kvinnor upplever försämrad livskvalitet under klimakteriet och hormonbehandling har visat god effekt. I Sverige är den vanligaste hormonbehandlingen vid klimakteriebesvär en kombination av östrogen och gestagen eller progesteron.

I Sverige använder idag hundratusentals kvinnor hormonbehandling, en metod som funnits sedan 1970-talet. På den tiden fanns endast en typ av behandling, men när en stor studie på 1990-talet visade en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, minskade användningen snabbt. Under senare år har dock nya preparat introducerats, vilket har lett till en kraftig ökning av hormonbehandling vid klimakteriet.

Nu har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur sju olika typer av hormonbehandlingar vid klimakteriet som används i Sverige idag påverkar risken för stroke, hjärtinfarkt och blodpropp.

Studien är den största i sitt slag och omfattar en miljon kvinnor i åldern 50–58 år som följdes under två år från att de påbörjade behandlingen och är publicerad i tidskriften British Medical Journal.

– Det syntetiska hormonläkemedlet Tibolon, som efterliknar effekterna av kroppens naturliga hormoner, var till exempel kopplat till en ökad risk för både stroke och hjärtinfarkt, men inte till en ökad risk för blodpropp. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke till följd av tibolon beräknas till en av tusen kvinnor, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och studiens seniora författare.

Hon blev förvånad över hur stora skillnaderna var mellan olika preparat och framför allt över den ökade risken för stroke som var kopplad till Tibolon.

– Detta preparat blev aldrig godkänt i USA just för att de såg en ökad risk för stroke och att preparatet föreskrivs på ett sätt som medför ökad risk för stroke i Sverige är förvånande.

Kombinationspreparat som innehåller både östrogen och progesteron ger i stället en ökad risk för blodpropp, inklusive djup ventrombos.

– Däremot verkar risken för de sjukdomarna som vi undersökte inte vara lika hög hos de kvinnor som använde östrogen som administreras via plåster, spray eller gel. Så de ökade riskerna är framför allt kopplade till de preparat som tas oralt, som piller, säger Åsa Johansson.

Dock, tillägger hon, varnade Läkemedelsverket i en helt färsk rapport, för att läkemedel som appliceras på huden kan ha flera biverkningar på såväl barn som husdjur i användarens närhet.

– Så man bör vidta försiktighetsåtgärder när man använder dessa preparat, tillägger hon.

Resultaten från studien visar på att hormonella förändringar och användning av hormonläkemedel påverkar individer olika. Det är därför viktigt att se till varje kvinnas individuella risk för en sjukdom som kan bero på livsstil och tidigare sjukdomar, men också på ärftliga faktorer.

– Vårt mål framöver är att hitta modeller för att matcha kvinnor med det mest passande läkemedlet utifrån deras individuella förutsättningar och genetiska riskprofiler, vilket är i linje med den nationella strategi vi har i Sverige för det vi kallar precisionshälsa, säger Åsa Johansson.

– Stödet från Hjärnfonden har varit helt avgörande för genomförandet av denna studie. Stroke är en av de sjukdomar där forskare redan i början av 2000-talet varnade för ökade risker i samband med användning av hormonläkemedel. Denna oro var en av de faktorer som drev oss att noggrant undersöka de typer av läkemedel som används idag. Genom Hjärnfondens stöd har vi kunnat genomföra en omfattande studie som förhoppningsvis kommer att bidra till ökad förståelse och förbättrad säkerhet för patienter som använder hormonbaserade behandlingar.