Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Tofersen är ett läkemedel som patienten får genom injektioner in i ryggmärgsvätskan en gång i månaden. Substansen minskar produktionen av det sjukdomsframkallande proteinet SOD1.

Ungefär fem till sex procent av alla ALS-patienter har en form av sjukdomen som orsakas av en mutation i SOD1-genen.

– Tofersen fungerar genom att sätta sig som ett hänglås på genen och förhindrar att det sjukdomsframkallande proteinet bildas, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Hjärnfondens givare har varit med och stöttat hans forskning sedan 1998, bland annat genom att medfinansiera läkemedelsprövningarna av tofersen i Sverige.

Men det är inte bara en mutation på ett ställe i genen som orsakar ALS. Det finns 16 olika ställen på SOD1-genen där mutationer orsakar olika typer av ALS-sjukdom. Och än vet man inte om tofersen fungerar mot dem alla. Här pågår forskning.

Niklas , en svensk patient vars ALS har hejdats av tofersen, har en variant av mutationen i SOD1 som heter A4S. Den ger oftast ett snabbt förlopp av sjukdomen.

– När han hörde av sig i januari 2020 med tidiga symtom var det väldigt viktigt att vi kunde göra en snabb utredning och få med honom i fas III-studien av tofersen, VALOR-studien. Vi visste från fas II-studien av tofersen att det tycks ha allra bäst verkning när den sätts in tidigt, säger Peter Andersen.

Han säger att tofersen är testat även på patienter som haft ALS i flera år och att man kunnat se en effekt.

Ingen patient i Sverige har blivit frisk av tofersen, men vi har sett en kraftig inbromsning av sjukdomen och hos flera har sjukdomen stabiliserats på ungefär samma nivå. Vi kan också mäta att det finns en betydande sjukdomsaktivitet som trycks ner av behandlingen, säger Peter Andersen.

Mycket av Peter Andersens arbete handla om att lägga pussel. Han har byggt en biobank med blodprov från 17 000 patienter och deras anhöriga. När en person drabbas av ALS ber han den drabbade, men även ibland de friska anhöriga, om forskningsblodprov. På så vis kan han och hans kollegor kartlägga hur sjukdomsförloppet ser ut och hur starkt genomslag den sjukdomsalstrande genen har.

Vissa mutationer i SOD1-genen som exempelvis D109Y, kan man bära på ett helt liv utan att bli sjuk. Andra, som A4S som Niklas bär på, medför med 100 procents säkerhet att man blir sjuk. Vissa gener medför ett aggressivt förlopp och död inom ett till två år. Andra, som den vanligaste varianten D90A, innebär en långsam progress av sjukdomen över flera år men dock ett stort lidande.

– Målet med vår forskning är att ta reda på varför sjukdomen uppstår och hur vi kan förebygga att den bryter ut.

Redan idag finns en studie som handlar om att förebygga att ALS bryter ut, ATLAS-studien. Även den bedrivs i Umeå.

– Det är oerhört viktig forskning och den första studie i världen med syftet att förebygga ett insjuknande i ALS. Friska personer som är anlagsbärare av SOD1 med 100 procents risk att drabbas av ALS kan medverka i denna studie om de kvalificerar sig. De får då tofersen i förebyggande syfte, säger Peter Andersen.

Studien medfinansieras av Hjärnfonden.

Tofersen är en så kallad antisens-oligonukleotid, ASO. ASO:s är syntetiska DNA- eller RNA-strängar som binder till mRNA för att blockera proteinproduktion eller påverka genuttryck. De används inom forskning och medicin, särskilt för behandling av genetiska sjukdomar. Förhoppningen är att man nu ska kunna fram andra ASO:s som riktas mot andra kända ALS-gener.

– Ett mycket viktigt resultat av tofersen-studierna är att de visar att det går att behandla ALS. Vi kan direkt mäta en effekt av läkemedlet på SOD1 i ryggmärgsvätskan och på patientens muskelstyrka och andningsförmåga och välbefinnande. Tofersens framgångar inspirerar andra läkemedelsbolag till att ta fram kanske ännu bättre läkemedel mot SOD1-ALS och andra typer ALS-sjukdomar. Det pågår en febril aktivitet inom forskningsfältet, och det känns väldigt hoppfullt, säger Peter Andersen.