Hjärnfonden
Ge en gåva
Darius Barimani, kirurg och författare till en handbok om ADHD.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: ADHD

Lästid: 3 minuter

Dr Damps åtta tips på hur du klarar klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.

– Större koncentrationssvårigheter än mina är svåra att föreställa sig, och dyslexin har inte underlättat, säger han.

Trots utmaningarna tog sig Darius Barimani igenom en av de mest krävande utbildningarna på universitet – läkarutbildningen, och arbetar idag som kirurg.
I dag ser han det som sin uppgift att ge andra med diagnoser hopp och självkänsla. Här delar han med sig av sina bästa pluggtips.

Tipsen nedan, som baseras på Darius egna erfarenheter, är främst riktade till ungdomar i högstadiet, gymnasiet och på universitet/högskola.

1. Börja plugga tidigt

Sätt igång och börja plugga redan första veckan på terminen när inget annat kommit igång. Försprånget du tjänar in här följer dig resten av terminen i form av bättre självförtroende och en känsla av medvind

2. Plugga taktiskt

Se på skolan som en innehavare av en nyckel som kan ta dig dit du vill. Ta reda på exakt vad det är du behöver göra för att klara kursen och rikta in dig på det och ingenting utöver det. Om det inte är tydligt vad som förväntas av dig, be om ett förtydligande från lärarna, det är din rätt som elev/student. Sen kan det vara skönt att tänkta på att du med få undantag kommer att lära dig ditt framtida yrke genom att jobba, inte bara genom att plugga.

3. Maxa hjälpen

Se till att utnyttjar hjälp och anpassningar du kan få med dina diagnoser till max. Be om extra tid på proven, förtydliganden på lektionerna, anteckningshjälp, instuderingsfrågor och andra verktyg.

Enligt Skollagen ska alla barn (i grundskolan och gymnasiet) ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Bland annat har du rätt till extra anpassningar och särskilt stöd.
Du har också rätt till förlängd tid på nationella prov.

Går du universitet eller högskola kan du söka på skolans webbplats efter stöd för studenter med funktionshinder. Det finns mycket hjälp att få exempelvis anpassad litteratur, talbok, anteckningstöd eller extra handledning. Det skiljer sig dock mycket mellan olika skolor vad som erbjuds.

4. Studera gamla prov

Försök få tag på så många gamla prov som bara möjligt innan du börjar plugga ämnet. Detta tränar din hjärna att se sånt i kursmaterialet som skolan vill att du lär dig. Dessutom återanvänds ofta gamla frågor.

5. Använd AI

Mata in din anteckningar/din kompis anteckningar i en chattbot för att renskriva åt dig och eventuellt fylla i lyckor och förklara sånt för dig som du inte förstår. Låt chatten göra ett pluggkompendium till dig, samt generera prov utifrån gamla prov som du matar in i den.

Du kan dessutom få den att strukturera upp din pluggdag, ta fram studiematerial, renskriva anteckningar (det finns en tilläggsfunktion som gör detta från inspelat ljudmaterial), hjälpa till att memorera fakta och förklara saker på ett enkelt sätt.

6. Pomodoro-metoden

Den här metoden och liknande finns tillgängliga som appar. Den går ut på att man delar upp tiden i bitar för att lättare kunna bibehålla koncentrationen. Oftast ska man jobba i 25 minuter och sedan ha en paus på fem minuter. Efter fyra omgångar får man en längre paus på 20 minuter. Men välj intervaller som passar dig, kanske fem minuter i taget. Har du flow är det bara att förlänga fokustiden.

7. Använd flashcards

Minneskort fungerar bra för en del personer med ADHD eftersom de ger en snabb belöning och hjälper till med inlärning effektivt. Skriv en fråga på ena sidan kortet och svaret på andra och förhör dig själv.
Detta kräver dock lite pyssel och en effektivare sätt är att göra korten digitalt i flashcard-program eller –appar på internet. Se bara till att de har funktionen som känner av vilka kort du oftast svarar fel på och därför repeterar dem.

8. Använd en body double

Under pandemin dök det upp ett fenomen där personer sitter och håller koll på varandra genom varandras webbkameror. Det fungerar lite som att plugga med en kompis men på distans. Många upplever att de arbetar bättre om någon har “koll” på dem.

 

Vill du ha fler tips från Darius?
Tipsen ovan och många fler hittar du i Darius Barmanis bok “Dr Damp: Tips och råd för ett enklare liv med ADHD”.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.
Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet. – Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta